I klippet ovan berättar historikern Elin Ljungqvist från Skillingaryd om syftet bakom folktroberättelserna. Foto: Mattias Bokinge

Därför kom folktroberättelserna till

Publicerad

Vättar, jättar, maror, mylingar, troll, spöken och gastar. Det är bara några av de övernaturliga väsen som finns och som var en stor del av människors tanke och föreställningsvärld i slutet på 1800-talet och i början av 1900-talet.

Folktroberättelserna hade ett tydligt syfte, enligt historikern Elin Ljungqvist från Skillingaryd.

Det berättar hon om i klippet ovan

– Det här är en viktig del av vår historia och de är värda att lyftas fram, säger hon.

Historikern Elin Ljungqvist hjälper oss att reda ut bakgrunden till folktroberättelserna. Foto: privat

Samlade in sagor från olika länder

För några år sedan jobbade Elin Ljungqvist och fotografen Mattias Bokinge från Vaggeryd med ett projekt där de samlade in sagor från olika länder. De konstaterade då att det var samma typ av berättelser i olika kulturer över hela världen.

– För att förstå sin framtid är det viktigt att man känner till sin egen historia. Ser man likheterna snarare än skillnaderna är det lättare att acceptera andra kulturer, säger Elin Ljungqvist.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.