Eksjö är en av de kommuner som länge kämpat med att få budgeten i balans. Och nu har den negativa trenden brutits.

– Det är oerhört positivt att återigen ha en ekonomi som är i balans, säger Karin Höljfors, ekonomichef Eksjö kommun.

Men det har varit knackiga år för kommunen. 2017 var underskottet närmare 26 miljoner och år 2018 var det 10 miljoner. Flera åtgärder har fått vidtagas för att vända den negativa trenden.

– Ja, man har ju fått välja att ta svåra politiska beslut till exempel att förändra arbetssätt och välja bort vissa saker att göra i verksamheterna.

Har detta påverkat kvalitén inom några områden?

– Den har inte blivit sämre, men man har tvingats ha en annorlunda ambitionsnivå. Och den ambitionsnivån sätter politikerna.

Under 2017 infördes en restriktivitet gällande anställningar och inköp i kommunen och organisatoriska förändringar har också gjorts. 2019 fick kommunen ett efterlängtat plusresultat på drygt 23 miljoner kronor.

Krävs framförhållning

Karin Höljfors berättar att den största utgiftsposten för en kommun är personalkostnaden inom omsorg, skola och förskola. Och ett budgetunderskott kan det bli när volymerna ökar och det blir fler äldre och större barngrupper. Då ökar kostnaderna mer än intäkterna.

– Intäkterna ökar ju också när man har en befolkningsökning men inte lika mycket som kostnaderna.

Det känns ändå som något det borde gå att planera för?

– Det kan man absolut, för vissa kostnadsökningar. Men exempelvis 2015 under flyktingvågen hade vi en volymökning som vi inte hade i planeringsförutsättningarna.

Hon fortsätter:

– Vi har ju en finansieringsprincip i det här landet också, om staten skjuter till en uppgift till kommunerna så ska man också skicka med finansiering och det är ju oerhört viktigt att man gör så. Det är också viktigt att de statbidrag man beslutar om har en framförhållning och en stabilitet.

Hur fungerar det tycker du?

– Ibland kan det vara lite svårt. Man kan önska att det fanns lite bättre framförhållning.