– Det är ingen tvekan om att resistenta bakterier är ett av de riktigt stora hälsohoten som vi står inför i framtiden, säger Malin Bengnér som är smittskyddsläkare på Region Jönköpings län strax efter att hon läst den nya rapporten.

Ökad resistens mot antibiotika, leder till att det blir svårare att behandla och bota olika former av infektioner orsakade av bakterier. Folkhälsomyndigheten har på regeringens uppdrag beräknat framtida kostnader och andra konsekvenser av antibiotikaresistens för människor i Sverige. Prognoserna för åren 2030 och 2050 har räknats fram med hjälp av befintlig statistik som bearbetats i en särskilt framtagen simuleringsmodell.

Svårare behandlingar

– Vanliga enkla infektioner blir svårare och dyrare att behandla. Sedan innebär det att avancerad sjukvård, så som cancerbehandlingar, transplantationer och vård av för tidigt födda barn, nästan omöjliggörs om vi inte har effektiv antibiotikapreparat att tillgå.

2016 rapporterades drygt 15.500 fall av anmälningspliktig antibiotikaresistens i Sverige. 2030 har antalet fördubblats, enligt prognosen. 2050 tros antalet fall vara drygt 70.000, det vill säga mer än fyra gånger fler än idag.

Vad ska man göra åt det här?

– Nummer ett är att använda antibiotika restriktivt och klokt, säger Malin Bengnér och fortsätter:

– Och vid svårare infektioner som behöver behandlas välja medel som är så smala och snälla som möjligt.

Miljardbelopp

Sammanlagt kommer antibiotikaresistensen ha kostat samhället cirka 16 miljarder kronor från 2018 till 2050. Summan kan enligt Folkhälsomyndigheten jämföras med kostnaden för 187.000 höftledsoperationer.

– Ja, det är ju enorma summor som man skissar på i rapporten. Vi har de resurser som vi har i sjukvården, så de pengarna måste ju tas från annat i så fall.