Sverige växer – men folkökningen är främst koncentrerad till de största städerna, visar Statistiska centralbyråns (SCB) senaste statistik. På glesbygden går utvecklingen på flera platser åt motsatt håll. I fjol tappade 76 kommuner invånare, jämfört med 63 året innan.

– Gemensamt för platserna som tappar är att det är mindre orter där man inte bor lika tätt och som ligger ganska långt bort från någon större ekonomisk motor, säger Charlotta Mellander professor i nationalekonomi vid Högskolan i Jönköping.

Service försvinner

Många som lämnar landsbygden gör det i åldern 18–35 år. Man ska kanske studera, hitta ett jobb eller vill bara ta del av den livsstil som de större städerna kan erbjuda.

Det leder till att avfolkningsorterna tappar skatteunderlag och får svårare att upprätthålla en offentlig service. De som tycker om sin ort och vill bo kvar i en mindre kommun påverkas då negativt.

– Man betalar generellt mer per hundra kronor än man gör i en större stad, ändå försvagas den offentliga servicen och annan service också. Det påverkar deras livskvalitet, säger hon.

Göder populism

Här finns också en grogrund för missnöje som kan göda populistiska strömningar.

– Upplever man att man inte får sin röst hörd kan det bli effekter av den typ vi sett i Storbritannien med Brexit och i USA med valet av Trump. De fick väldigt mycket stöd på de platser där folk kände att de inte fått någon nytta av urbaniseringen eller globaliseringen.

Liknande mönster finns här för Sverigedemokraterna, enligt Charlotta Mellanders analyser.

– Något generaliserat kan man säga att de får fler röster där folk bor glest än där man bor tätt, säger hon.

Inget pekar på att avfolkningstrenden skulle brytas.