Förutsättningarna för barn att kunna ta del av verksamheten i musik- eller kulturskolor varierar i kommunerna och det är också en anledning till att skillnaderna mellan antalet aktiva barn är stora.

I Habo kommun, där flest barn mellan sju och femton år tar del av musik- eller kulturskolan, ligger siffran på 59 procent. Gnosjö har lägst andel, nämligen 16 procent.

– Det är en ojämlik tillgång till verksamheten i landet, säger Torgny Sandgren, generalsekreterare på Kulturskolerådet, till Nyhetsbyrån Siren som har gjort undersökningen.

Han fortsätter:

– Det som är bekymmersamt är att i en viss kommun kan det finnas en fantastisk verksamhet, som dessutom är billig. I andra kommuner är det dyrt och få elever nås. Utbudet varierar stort och även utbildningsnivån på pedagoger, fortsätter Torgny Sandgren.

Kan samarbeta med skolan

Högst andel i landet har Ragunda kommun i Jämtlands län där hela 77 procent av barnen deltar i musik- eller kulturskola. och längst ner på listan hamnar Båstad kommun med endast åtta procent.

Men Torgny Sandgren poängterar att det inte finns reglerat vad som ska räknas som kulturskoleverksamhet.

– De som ligger betydligt högre än snittet har oftast räknat annorlunda. Kommuner som jobbar mycket i samarbete med grundskolan, kanske räknar det som kulturskoleverksamhet. En del räknar alla elever som provat på, medan andra att eleven ska ha gått ett visst antal gånger i verksamheten, säger Torgny Sandgren.