Jonas Otterbeck, professor i islamologi vid Lunds universitet. Foto: Mikael Risedal/TT

Islamolog: Därför sker hoten och påtryckningarna

Publicerad

Det är inte ovanligt att flyktingar i en migrationsprocess känner behov av tröst och därför upplever en väckelse eller ökat intresse för sin egen eller andra religioner.
– Det kan spilla över på att de vill frälsa andra eller disciplinera dem, säger Jonas Otterbeck, professor i islamologi vid Lunds universitet.

SVT Nyheter Jönköping har berättat om att kristna flyktingar upplever hot från radikala muslimer på asylboenden i Sverige.

Enligt Jonas Otterbeck känner många flyktingar som drivits bort på grund av hot och våld oro för exempelvis anhöriga och släktingar som lämnats i hemlandet. Den kris flyktingar upplever resulterar ofta i existentiella funderingar och att en del söker tröst i religionen.

– Många känner sig även passiviserade eftersom det inte finns så mycket att göra på flyktingförläggningarna, säger Jonas Otterbeck.

Han tar en bosnisk flykting från kriget på Balken i början av 90-talet som exempel.

– Han var ateist men började läsa Koranen eftersom det var den enda litteraturen på bosnienserbiska som fanns tillgänglig på flyktingförläggningen, vilket i sin tur ledde till intresse för religionen, säger Otterbeck.

Individuell plikt

Inom islam finns även uttrycket hisba, vilket betyder ungefär ”att påbjuda det goda och förbjuda det onda”, berättar han.

Jonas Otterbeck tar polisen som exempel eftersom deras funktion är både att hjälpa medborgare, men även utöva en repression mot lagbrytare.

– Det typiska utslaget genom islams historia har varit att man ser hisba som en kollektiv plikt och har delegerat det till just polisväsende och domstolar, säger han.

Men enligt Otterbeck uppfattar vissa islamistiska rörelser det istället som en individuell plikt vilket leder till att enskilda muslimer i dessa rörelser säger till andra vad som är rätt och fel.

– Det är god etik att göra det med vänliga ord, men vissa gör det med hårda ord, säger han.

Straffad i livet efter

Enligt Jonas Otterbeck varierar det mycket hur muslimer ser på personer som lämnar islam, men en vanlig tolkning är att om man lämnar islam i tysthet utan att propagera mot religionen så är synen att man inte ska bli straffad i detta livet utan i nästa av Gud.

– Men om man är en uttalad kritiker i det offentliga så går man över en moralisk gräns och ska straffas i detta livet. Här kan straffen variera stort mellan böter via fängelse och dödsstraff, säger han.

Jonas Otterbeck betonar dock att detta är den teologiska bedömningen.

– Tittar man på vanligt folk är det vanligt att man straffar konvertiter med utfrysning och våld, men det gäller även i andra sammanhang än muslimska, säger han.

Hur reagerar du när du hör om hot och hat när muslimer konverterar i Sverige?

– Jag känner sorg, både när jag hör om muslimer som trakasserar de som konverterar från islam eller lämnar islam, men också när jag hör om de som trakasseras för att de konverterar till islam, vilket är ett vanligt problem i Sverige, säger Jonas Otterbeck.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer