Stadsbyggnadsnämnden gav uppdrag till räddningstjänsten att se över hur vattensäkerheten kan förbättras och nu är rapporten klar.

Räddningstjänsten analyserade samtliga larm om drunkning och båtolyckor mellan åren 2010 och 2019 och kom fram till att 90 personer varit inblandade i drunkningstillbud vid 62 tillfällen. Av dessa 90 personer har 14 omkommit.

– Vi har sett att 85 procent av olyckorna sker på grunda vatten och att problemet är dålig sikt, säger Göran Melin, som är biträdande räddningschef.

Sonar istället för räddningsdykare

Förra året var extra mörkt när sex personer omkom, bland annat drunknade en pojke i Åsasjön i Taberg och en man i Tahesjön. Röster höjdes för att Jönköpings kommun ska ha egna räddningsdykare. Som det är nu används vid behov räddningsdykare från Borås. Egna räddningsdykare är dock inget alternativ, menar Göran Melin.

– Det kräver en för stor insats med den utökade utbildningstiden och som skulle tränga undan annan verksamhet.

Istället vill räddningstjänsten bland annat istället satsa på att köpa in sonarutrustning, ett slags ekolod, och som kan läsa av bottnen snabbt och effektivt.

– Problemet för fridykare och räddningsdykare är att man måste göra många dyk. Med sonar kan man snabbt identifiera föremål och personer och koncentrera arbetet till rätt plats.

Räddningstjänsten vill också testa IR-kameror, alltså värmekameror, och drönare för att använda vid sökandet.

Andra förslag är till exempel kampanjer för ökad kunskap hos allmänheten.

– Det handlar väldigt mycket om föräldraansvar. Att icke simkunniga barn inte går längre ut att de bottnar och att föräldrarna är nära barnen, säger Göran Melin.

– En drunkning hörs inte. Man skriker inte när man håller på att drunkna. Tittar du inte exakt på personen som drunknar så hinner du aldrig se.

Räddningstjänstens förslag på åtgärder kostar runt 800.000 kronor. Stadsbyggnadsnämnden ska ta ställning till förslaget den 12 mars.