Tidigare var väntetiden för att som vuxen få en adhd-utredning upp mot tre år i Jönköpings län. Men genom bland annat ett bättre samarbete med primärvården har köerna kunnat kortas.

– Vi ser också över hur en utredning ska gå till, om vi kan förkorta utredningen utan att missa i kvalité till exempel.

Cirka fem procent har adhd

Vården ser också över hur kriterierna för att få göra en utredning ska se ut. En första bedömning görs av läkare/psykolog på en vårdcentral.

– Det kanske är så att man inte har en funktionsnedsättning, men man känner igen sig i personlighetsdragen. Och då kanske det är andra saker man behöver hjälp med, men man behöver inte göra en fullgod utredning helt enkelt, förklarar Anette Ekerheim.

Adhd är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning där personen kan ha problem med uppmärksamheten, hyperaktivitet och impulsivitet. Enligt beräkningar som gjorts är det ungefär fem procent av barnen som uppfyller kriterierna för diagnosen adhd. I vuxen ålder kan bekymren klinga av.

Olika typer av stödinsatser

Efter en utredning som visat att en person har adhd som innebär en funktionsnedsättning så är det viktigt att personen får olika typer av stöd. Ett kan vara att gå i en adhd-grupp där personen får lära sig mer om sin funktionsnedsättning och hur man kan tackla den.

– Sedan finns det vissa terapiformer som man kan vara hjälpt av, det finns också läkemedel och arbetsterapeutiskt stöd, säger Anette Ekerheim.

Hon är dock noga med att betona att adhd och autism inte är sjukdomar.

– Det är namn på en personlighet kan man säga, både adhd och autism. Vi brukar säga att vi alla har en skvätt av det här, vi kan känna igen oss i vissa delar. Skillnaden är att de personer som får en diagnos har svårt inom alla de här områdena.

Ta tillvara tillgångar

Anette Ekerheim påpekar också att många av dragen vid adhd och autism är tillgångar, som man kan utnyttja och bygga på.

– Det får man heller inte glömma, för det här är fantastiskt duktiga personer inom många områden.

Vilka styrkor kan en person med adhd ha?

– Många är idérika, de är idékläckare skulle man kunna säga. Det går undan för dem, de är många gånger effektiva och snabba. Då kanske man ska jobba med sådant som inte kräver allt för stor noggrannhet, säger Anette Ekerheim.

Tuff arbetsmarknad

Hon tycker att man borde fundera lite över samhällsutvecklingen. Förr kunde personer med olika neuropsykiatriska hinder ändå få plats på arbetsmarknaden. Med öka effektivisering, där samma personer ska göra fler arbetsuppgifter, har det blivit svårare för denna grupp att fungera på många arbetsplatser.

– Men det finns goda exempel i vårt land i dag där man har startat företag som bara anställer folk med neuropsykiatriska diagnoser och där man säger att bättre arbetstagare kan man inte ha om de får en anpassad miljö.