Men enligt beslut från Försäkringskassan har han inte rätt till ersättning i form av livränta.

– De har sina läkare som går igenom det, men de har ju samma utbildning som min läkare som säger att det är uppenbart att det inte går att jobba med nåt fysiskt ansträngande jobb. Då säger läkaren på Försäkringskassan att det skulle gå med viss hjälp eller om man går ner i tid. Så det är lite lustigt att de kan motsäga varandra så pass mycket, säger Erik Jonsson.

Han har sökt livränta både för förlorad arbetsinkomst och för att kunna skola om sig, men blivit nekad bägge två. Från Försäkringskassan uttalar man sig inte om det enskilda ärendet men säger att det är många faktorer som vägs in i beslut om livränta.

Förskringskassans krav

Enligt Lars Sjöberg, verksamhetsutvecklare vid Försäkringskassan, krävs det mer uppgifter än ett läkarintyg för att livränta ska betalas ut.

– I läkarintygen är det ofta otillräckliga uppgifter om prognos, sen kan det handla om olika skador eller sjukdomar, inte bara det som är arbetsskada. Och vi behöver särskilja de besvär som är kopplade till en arbetsskada och få mer uppgifter. Så vi använder läkarintyg om det finns i andra ärenden och sen som regel begär vi in journaler ganska omfattande från tiden redan före skadan så att man har en bild av besvärsutvecklingen och aktuella besvär, och behöver vi ställer vi kompletterande frågor till behandlande läkare, säger Lars Sjöberg.

Erik jobbar just nu 50 procent som assistent åt en bygglärare i Luleå, och han har ännu en gång ansökt om livränta för förlorad arbetsinkomst.