”Finns inga tendenser att stärka landsbygden”

Publicerad

En fortsatt successiv minskning av befolkningen i glesbygdskommunerna. Den bedömningen gör statsvetaren Anders Lidström vid universitetet i Umeå apropå den statliga utredning som igår larmade om den situation som glesbygdskommunerna befinner sig i.

Framtidsscenariot för Arjeplogs kommun är att befolkningen minskar till 2 100 invånare vilket motsvarar en invånare per kvadratkilometer. Frågan är hur gles en kommun kan bli och ändå överleva är svårt att veta, säger Anders Lidström.

–Vi vet inte var gränsen går. På något vis handlar det också om hur man organiserar verksamheten. Men det är klart med ökad gleshet blir det fler resor och svårare att ta sig ut till dom som bor längst bort.

Utredningen menar att en kommun måste ha minst 8 000 invånare för att kunna vara livskraftig.

– Det finns rätt mycket forskning om det här men ingen har kunnat ge det definitiva svaret på vad minsta möjliga kommunstorlek är. Men det går även för mycket små kommuner att överleva men då handlar det om att samarbete med andra och hitta gemensamma lösningar över kommungränserna, säger statsvetaren Anders Lidström.

Sammanslagna kommuner

På 1970-talet genomfördes en stor sammanslagning av kommuner i Sverige. Nuvarande Pajala kommun till exempel bestod före reformen av fyra kommuner, Korpilombolo, Tärendö, Junosuando och Pajala. Men efter sammanslagningen blev det bara Pajala kvar. Och fortfarande finns olika spänningarna kvar mellan centralorten Pajala och de samhällen som tidigare var egna kommuner.

Så frågan om framtida kommunsammanslagningar är ingen enkel sak.

– Det har att göra med att det finns en stark identitet kopplad till den egna kommunen. Människor känner sig hemma i sin kommun och förknippar sig med den. Det ska man se som en resurs. Det är en förutsättning för mindre kommuner som ska överleva i framtiden att man kan bygga på den här identiteten, menar Anders Lidström.

Vända trenden

Fråga är vad som krävs för att vända den negativa trenden och få små kommuner att växa? Statsvetaren Anders Lidström menar att det finns små möjligheter att vända utvecklingen.

– De urbaniseringskrafter som vi ser i hela världen är väldigt kraftfulla och driver människor in till storstadsregionerna. Jag har svårt att se hur något skulle kunna stoppa det, säger Anders Lidström.

Den politiska möjlighet som finns är att regering och stat kraftigt omfördelar resurser. Samtidigt som den nuvarande politiken i mångt och mycket går ut på att stötta storstadsregionerna.

– Man underlättar för pendling så att människor kan bo och arbeta i storstäderna. Jag ser inte idag att det finns tendenser att stärka landsbygden, menar Anders Lidström.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Framtiden för små kommuner

Mer i ämnet