– Presidentjobbet är viktigt i Finland. Presidenten kan ju ge oss vägledning i såväl stora som små frågor, tycker Martti Mäntylä från Torneå.

Tiderna har förändrats i Finland sedan president Urho Kekkonens dagar. Han satt i ämbetet i 25 år och ansågs av många som maktfullkomlig. Sedan Kekkonens tider har grundlagen i Finland förändrats och presidentens makt har skurits ned. Den inrikespolitiska makten är begränsad men det står i lagen att Republikens president leder Finlands utrikespolitik i samverkan med statsrådet, beslutar om Finlands förhållande till utländska makter och om landets agerande i internationella organisationer eller vid internationella förhandlingar. President är överbefälhavare för Finlands försvarsmakt.

Och dagens presidenter får ha positionen i högst två mandatperioder, alltså i tolv år.

Röstning i Sverige

Förhandsröstningen börjar idag och här i Sverige har cirka 100.000 personer rösträtt i det finska presidentvalet. De har möjlighet att rösta under fyra dagars tid på 35 orter runtomkring i Sverige.

– Jag tycker nog att Niinistö ska fortsätta som president. Jag har fått en röstsedel och tänker nog använda den, berättar Riitta Lang från Haparanda.

Lugnt val

Åtta kandidater från vänster till höger i den politiska skalan har ställt upp i presidentvalet som äger rum den 28 januari. Om ingen av kandidaterna får mer än hälften av rösterna hålls en andra omgång i presidentvalet.

Men den sittande presidenten, Sauli Niinistö, är än så länge överlägset folkets favorit enligt många olika opinionsmätningar. Under förra valet representerade han sitt parti, Samlingspartiet, men i det här valet har han en oberoende väljarkår bakom sig. De senaste månaderna har finska tidningar skrivit mer om att den 69-åriga presidenten ska bli pappa på nytt än om heta valfrågor.

Niinistö har också blivit populär efter att han ville föregå med gott exempel och därmed tog initiativ till att sänka sin egen lön med en femtedel, från 160.000 euro till 126.000 euro.