Under de senaste tio åren har antalet kvinnor som studerar på landets civil- och högskoleingenjörsprogram ökat från omkring 24 till 29 procent. Men när resultatet från den andra urvalsomgången stod klart visade det sig att andelen nyantagna kvinnor sjunkit hos såväl Kungliga Tekniska högskolan, Chalmers tekniska högskola samt Luleå tekniska universitet jämfört med förra hösten.
Störst är tillbakagången i Luleå, där andelen nyantagna kvinnor till ingenjörsprogrammen minskat från 25 till 20 procent.
– Det här är en fråga som varit på tapeten väldigt länge. Nu har vi dragit igång ett projekt där vi systematiskt ska granska innehållet i våra utbildningar för att se vad vi kan förändra för att få ökad jämställdhet, säger Erik Höglund, ställföreträdande rektor vid LTU.
Bland de stora universiteten är andelen kvinnliga ingenjörsstudenter procentuellt högst i studentstäderna Uppsala och Lund.
Förvrängd bild
Erik Höglund tror att en bidragande orsak till att så få kvinnor söker sig till programmen är att det finns en missvisande bild av vad det innebär att vara ingenjör. Därför borde man från en tidig ålder uppmuntra unga tjejer att bekanta sig med yrket.
– Vi har arrangerat så kallade ”minikurser” där vi bjuder in tjejer från årskurs åtta att delta i olika evenemang. I det skedet är de väldigt intresserade, men när det kommer till kritan inför valet av linje på gymnasiet så verkar intresset ha försvunnit, säger han.
Höglunds tes delas av Kjzal Kaldi, projektledare för organisationen Womengineer som arbetar för att öka andelen kvinnor på tekniska utbildningar.
– När jag 2013 skulle välja utbildning fick jag göra all undersökning på egen hand för att ta reda på information. I grunden handlar problemet om att det finns få kvinnliga förebilder och att få tjejer vet vad en ingenjör gör. Om man säger att man pluggar maskinteknik blir den första reaktionen ofta ”Jaha, meckar du med bilar i en verkstad då?”, säger hon.
Målet: jämställt 2030
På sin hemsida har Womengineer flera bloggar där ingenjörsstudenter från olika inriktningar berättar om sin vardag. Målet är att yngre tjejer ska få en helhetsbild av vad en ingenjörsstudent gör och vilka konkreta yrken som de olika utbildningarna kan leda till.
– På hemsidan finns även intervjuer med kvinnor som är verksamma inom näringslivet. Eftersom det lätt blir fokus på de stora tekniska högskolorna är vi noga med att även lyfta upp de som finns på mindre orter, som till exempel Borås, Gävle eller Jönköping, säger Kjzal Kaldi.
Womenengineers mål är att det år 2030 ska examineras lika många kvinnliga ingenjörer som manliga. Erik Höglund i Luleå säger att den obalanserade könsfördelning som råder i dagsläget har negativ inverkan på branschens utveckling.
– Ungefär hälften av Sveriges unga är ju kvinnor. Om man endast tar in män så går man miste om en stor kompetens som kunde användas för att utveckla framtidens ingenjörskunnande.
Nyantagna kvinnor till ingenjörsutbildningar
Siffrorna gäller för nyantagna kvinnor i den andra urvalsomgången till program som ger en ingenjörsexamen avrundat till en decimal. Siffran inom parentes visar ökning/sänkning i procentenheter jämfört med hösten 2016.
Lunds Tekniska Högskola: 34,2 procent (+1,4)
Chalmers tekniska högskola: 29,5 procent (-0,1)
Kungliga Tekniska högskolan: 30,5 procent (-2,2)
Luleå tekniska högskola: 20,2 procent (-5)
Uppsala universitet: 35,5 procent (-1)
Umeå universitet: 24,7 procent (-2)
Linnéuniversitet: 17,9 procent (+2,8)
Mittuniversitetet: 28,6 procent (+2)
Blekinge tekniska högskola: 16 procent (+1,4)
Källa: Universitets- och högskolerådets statistikbas.