Frida Palmbo, arkeolog vid Norrbottens museum är med och undersöker högarna.

Gravhögar utanför Älvsbyn – kan vara arkeologisk sensation

Uppdaterad
Publicerad

Just nu undersöker Norrbottens Museum om två stora kullar i Älvsbyn egentligen är två stora gravhögar från bronsåldern. Om det visar sig stämma blir gravhögarna de nordligaste i Sverige. – Det är unikt, säger arkeologen Frida Palmbo.

De två kullarna har tidigare avfärdats som naturbildningar men när arkeologen Frida Palmbo hittade ett gammalt tips om Selholmen i Älvsbyn åkte man dit för att studera området extra noggrant.

– Vi är inte vana vid den här typen av lämningar i Norrbotten så vi bestämde oss för att söka pengar för att utreda detta lite närmare, säger Frida Palmbo.

Vad är det som får er att tro att det inte bara är naturbildningar?

– De har likartade utseenden som gravhögarna i södra Sverige.

Nordligaste högarna vid Sundsvall

De nordligaste högarna av denna storlek ligger i trakterna kring Sundsvall, vilket betyder att om dessa kullar faktiskt är gravhögar blir Sveriges nordligaste. Arkeologerna gissar att gravarna är gjorda kring bronsåldern, alltså 1100 före Kristus. Innan dess låg Selholmen på havets botten.

– Jag skulle vilja säga att det här är unikt, åtminstone för oss i norra Sverige. Och är det gravhögar kan vi börja titta på samhället kring den här tiden, vi vet inte riktigt dateringen men det kan vara som äldst bronsåldern. Det krävs en hel del arbete för att bygga en sådan här hög så det borde det också ha funnits en del människor på platsen, säger arkeologen Frida Palmbo vid Norrbottens museum.

Hövdingadömen

Om någon eller några personer ligger begravda på Selhomen är det mest troligt betydelsefulla personer då det är ett omfattande arbete som gjorts och som krävt många arbetare.

– Jag vet att söderöver pratar man om hövdingadömen, det skulle det kanske kunna vara. Men först vill vi fastställa – är det gravhögar eller naturformationer?

Och i slutet av veckan får vi alla svaret. Då har arkeologen Bengt Westergaard undersökt marken i området fullt ut. Westergaard använder en maskin som fungerar som ett ekolod. Bilderna pusslas sedan ihop och skapar en 3D-karta över området.

– Jag tror att det är gravhögar tills motsatsen är bevisad. I vanliga fall kanske man resonerar tvärtom, hellre fria än fälla, men i det här fallet tycker jag att det är gravhögar, säger arkeologen Bengt Westergaard.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.