Här går den globala uppvärmningen snabbast – följ med till Svalbard Foto: Stefan Karlsson, SVT Sápmi

Här går uppvärmningen snabbast – följ med till Svalbard

Arktis värms upp dubbelt så fort som övriga världen, och snabbast går det i området kring ö-gruppen Svalbard. På Svalbard har nu medeltemperaturen legat över det normala i hela 87 månader i rad.

Regnet som kom i början av veckan har lagt sig som en isbana över den arktiska tundran i närheten av Longyearbyen på Svalbard. Några renar halkar omkring på isen. Både djurliv, människor och växtlivet måste just nu anpassa sig till ett nytt klimat. Det har varit varmare än normalt varje månad under drygt sju års tid, enligt Norskt meteorologiskt institut.

– Jag har bott här i 24 år. Vinterregnen brukar komma, men det att fjorden inte har frusit på många år är en stor förändring i mitt liv. För de som bor mot fjällen är snöskreden ett problem, säger Marina van Dijk, utanför postkontoret i Longyearbyen.

Longyearbyen ligger inne i Adventfjorden, som inte har frusit de senaste sju åren. Den kalla permafrosten här på Svalbard smälter dessutom fortare än den varmare permafrosten mer söderut i Arktis. Vilket ökar risken för jordskred och laviner.

”Jag tror vi kan bromsa upp det”

Kim Holmén har forskat på Svalbard i trettio år och har sett förändringarna i den arktiska miljön, hur polartorsken gett plats åt den vanliga atlanttorsken och hur de speciella Svalbardrenarna allt oftare sliter med isigt bete om vintern.

Havsisens utbredning har minskat drastiskt de senaste trettio åren. Det skyndar i sin tur på uppvärmningen av hela jordklotet. Enligt Kim Holmén kan övriga världen lära sig mycket av vad som nu händer i Arktis. Och han tror att det går att bromsa uppvärmningen.

– Även om vi slutade med alla utsläpp i dag genom någon trollerikonst så har vi redan bundit upp jorden till ett par decennier fortsatt uppvärmning. Men våra beslut kan eventuellt minska hur långt förändringen går. Jag tror vi kan bromsa upp det, och att vi kan få ha kvar mycket av naturen och ekosystemet som är så unikt här uppe, säger han.

Hur vet vi hur stor del av de här klimatförändringarna som är på grund av människans påverkan?

– Vi vet inte hur stor del det är, men vi vet från klimatstudier med modeller att en stor del beror på människan. Det finns ingen annan förklaring till de stora förändringarna vi sett i Arktis de senaste åren, säger Kim Holmén, internationell direktör på Norska polarinstitutet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer