I år är renskötarna från bland annat Laevas sameby inte ensamma på fjället när kalvarna ska märkas. Istället har de sällskap av professorn Gunhild ”Ninis“ Rosqvist från Stockholms universitet.

– Jag är här, tillsammans med en kollega, för att ta prover på renkalvar. Det här är första gärdet i Alesjaure så då passar vi på, säger hon.

Mäta stressnivåer

Anledningen till varför hon och kollegan är på plats i Kirunafjällen är att de vill mäta renkalvarnas stressnivåer och hur de påverkas av det nya klimatet. I år är till exempel kalvmärkningen tre veckor försenad på sina håll i och med den sena snösmältningen.

LÄS MER: Sen fjällsnö ger sen kalvmärkning

Men det är även utifrån andra faktorer som skogsbruk, gruvdrift och vindkraft. Det är alltså en kombination av allt detta som utgör ett hot för renskötseln.

– Det är knepigt. Men vi vill ju ha naturbetande fjäll. Vi har ett miljömål där vi vill bevara den här typen av fjällmiljö, säger Gunhild ”Ninis” Rosqvist, professor i geografi vid Stockholms universitet.

”Oroväckande för oss”

Mätningarna kommer att ske över längre tid och det återstår att se vad testresultatet visar. Men något som redan är klarlagt är att många renskötare upplever stor stress i och med de nya förutsättningarna.

– Det är otroligt stressande för oss också att inte veta vad som händer imorgon. Vi ömmar för renen så att den ska ha det så bra som möjligt. Så ser man att de blir väldigt konfunderande, det är klart det är oroväckande för oss också, säger Niila Inga, ordförande Laevas sameby.