Fästingens taktik är att sätta sig där värddjuret inte upptäcker dem så lätt. Foto: SVTVisa alla (3)
Visa alla (3)

Hur farlig är taigafästingen?

Publicerad

För två år sedan följde SVT med Thomas Jaenson, professor i medicinsk entomologi vid Uppsala universitet när han gav sig ut på ännu en insamlingstur i Haparanda skärgård. Målet var taigafästingen.

Vi åker ut från Seskarö, till östra delen av Haparanda skärgård. Kaj Rundgren från Seskarö är med som båtförare och assistent.

De letar först på en ö där de inte letat förr. Där hittar de inga fästingar. Sedan åker de till en annan ö där de vet att det finns.

Trivs i fuktig terräng

De letar där det är mycket älg och skogshare, eftersom de bär på fästingen. Det ska gärna vara fuktigt, men inte blöt mark. Svårframkomlig vegetation och tät skog av gråal, björk, gran och tall. Det är med andra ord en miljö att undvika om man vill slippa fästingbett. Byxorna nedstoppade i gummistövlar är också bra.

De bär så gott som vita kläder för att upptäcka fästingar på kroppen bättre. Vita flanellfiltar dras genom terrängen och var tionde meter stannar de och letar igenom filten. Noga med förstoringsglas. För det är millimetersmå spindeldjur det handlar om.

På en av öarna hinner de bara 10 meter med filten innan de fått den första på kroken.

Läggs i provrör

Fästingarna läggs i provrör med etanol och man ska undersöka om de bär på virus eller bakterier. Den farligaste virusvarianten är Far Eastern och har ibland upp till 30 procents dödlighet.

– Det är huvudsakligen i östra Sibirien som taigafästingen sprider den här Far Eastern varianten av TBE-viruset. Den är inte speciellt vanlig i västra Ryssland, säger Thomas Jaenson.

Misstanke om farligt virus

– I Simo har man sett att taigafästingen kan sprida den västliga varianten och längre söderut i Finland sprider taigafästingen den så kallade sibiriska varianten. Så den kan ju möjligen i framtiden komma hit och man kan ju inte bortse från risken att den här Far Eastern varianten skulle kunna komma hit. Men sannolikheten är nog ganska liten att någon skulle drabbas av den här uppe i Norrbotten, säger Thomas Jaenson.

– Än så länge har vi inga som helst uppgifter om att de skulle innehålla några farliga virus, men man kan ju misstänka att de kanske kan göra det eftersom de har spridit TBE-viruset till människor i Simo som inte ligger långt härifrån, säger Thomas Jaenson.

Taktik att dölja sig för värddjuret

Om man bor på en ö med många fästingar tycker han att man ska vaccinera sig. Annars inte. Men oavsett så gör man klokt i att kontrollera sin kropp varje dag. Framförallt baksidan.

– Det är en taktik de har att fästa sig där värddjuret inte upptäcker dem så lätt. I nacken bakom öronen och så vidare, säger Thomas Jaenson.

Vuxen hona suger blod

Insamlandet fortskrider långsamt i kamp mot myggen. Thomas Jaenson berättar att just taigafästingen har ett annat beteende än den fästing som finns söderut i landet. Hos den här arten är det främst vuxna honor som suger blod från människor och inte så mycket nymferna, som är mycket mindre.

Han visar en hona. Hon har röd bakkropp, till skillnad från hanen som är mer helsvart.

De här taigafästingarna då? Om man nu skulle få en på sig -hur stor risk är det då?

– Det kan jag inte säga för vi har inte undersökt det ännu. Det är därför vi ska samla in alla de här fästingarna för att se vilken infektionsprevalens de har.

Analysresultat dröjer

Framåt nio på kvällen har de samlat ett 25 tal fästingar. Senare under helgen samlar han 50 stycken på en timme på en ö i Kalix skärgård. Om de insamlade fästingarna bär på farligheter, det får vi vänta närmast ett år på att få veta.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Taigafästing i Norrbotten

Mer i ämnet