Taigafästingen, Ixodes persulcatus. Översta raden (från vänster till höger) visar ovansidan av en nymf, en vuxen hona och en vuxen hanne. Understa raden visar undersidan av desamma. Foto: Hans Mejlon & Thomas G.T. Jaenson, Uppsala universitet

Fruktad fästingart har etablerat sig i Sverige

Publicerad

Den fruktade taigafästingen har etablerat sig i norra Sverige. Parasiten kan sprida en farligare variant av virussjukdomen TBE. ”Den har indirekt orsakat många dödsfall i östra och centrala Ryssland”, säger Thomas Jaenson vid Uppsala universitet.

Taigafästingen, Ixodes persulcatus, har länge funnits i Baltikum och påträffades första gången i Finland 2004. Nu har den spridit sig till Sverige, enligt en studie publicerad i tidskriften Parasites & Vectors.

Förra sommaren upptäckte forskarna att taigafästingen hade etablerat sig på flera öar och halvöar i Kalix och Haparanda skärgårdar. Den har främst hittats i områden med fuktig, tät blandskog av gråal, asp, rönn, björk, gran och tall. De viktigaste värddjuren misstänks vara älg och skogshare.

Forskarna tror att fästingen har kommit till Sverige via älgar, fåglar eller hundar som kommer ifrån eller har varit på besök österut, eller med fåglar som rastat i fästinginfekterade områden i Baltikum.

Nära besläktad

Taigafästingen är nära besläktad med den vanliga fästingarten i Sverige, Ixodes ricinus. För en lekman ser de identiska ut.

– Det är svårt att se skillnad, man måste ha ett bra mikroskop. Men de beter sig annorlunda. Hos taigafästingen är det oftast de vuxna honorna som suger blod från människor, men hos den ”vanliga” fästingen är det oftast nymferna, säger Thomas Jaenson, professor i medicinsk entomologi vid Uppsala universitet.

Dödligare smitta

Taigafästingen sprider en dödligare variant av virussjukdomen TBE som kallas för Far Eastern. I bland har dödligheten varit så hög som 30 procent bland de som insjuknat. Det kan jämföras med dödligheten hos den västliga varianten av TBE, som sprids av vanliga fästingar i Sverige, och där dödligheten i genomsnitt är omkring 1 procent.

Far Eastern har orsakat många dödsfall i östra Ryssland. Till viss del kan den höga dödligheten förklaras med att viruset huvudsakligen förekommer i områden där sjukvården inte haft tillräckligt god intensivvård. Men det verkar dessutom vara så att Far Eastern-varianten av TBE-viruset är mer aggressiv jämfört med den västliga varianten.

Än så länge har forskarna inte hittat några tecken på Far Eastern-smitta, varken i Sverige eller Finland. Däremot har den hittats i Estland.

– Men det finns en möjlighet att den farliga TBE-virustypen kan komma hit, antingen med infekterade fåglar eller med taigafästingar som följer med som fripassagerare på flyttfåglar, säger Thomas Jaenson.

Gynnas av kylan

Ytterligare en anledning till oro är att taigafästingen verkar gynnas av ett kallare klimat jämfört med den vanliga fästingen, som är sällsynt i Norrbotten. Det kan innebära att fästingsmittor ökar i områden som tidigare varit relativt förskonade.

Nu ska forskarna undersöka om taigafästingen har etablerat sig även på andra håll i Sverige samt vilka potentiellt sjukdomsframkallande virus, bakterier och encelliga djur (protozoer) den bär på. 

– Det finns risk för att taigafästingen förekommer även på andra håll i Sverige. Den finns förmodligen på andra platser i Norrbotten, men det kommer att ta tid att tar reda på dess exakta förekomst.

Tre sorters TBE

Thomas Jaenson berättar att taigafästingen i nordvästra Finland, cirka tio mil från Haparanda, orsakat ett utbrott av TBE av den typ som förekommer i Sverige.

I trakten av Karleby längre söderut i Finland har taigafästingen orsakat TBE av en tredje typ, nämligen Siberian. 

Den farligaste varianten av TBE, Far Eastern, har inte förekommit i Finland. Siberian är farligare än den ”vanliga” typen men mindre farlig än Far Eastern.

Thomas Jaenson sammanfattar:

I Finland har två typer av TBE-virus påvisats hos taigafästingar, nämligen den ”vanliga” och Siberian.

I Estland och Ryssland har alla tre typerna av TBE-virus påträffats hos taigafästningar. I Sverige har varken Siberian eller Far Eastern påträffats.

Sprider sig

Taigafästingen kommer förmodligen att sprida sig till andra delar av landet, men Thomas Jaenson tror ändå att spridningen kommer att begränsas genom konkurrensen med den vanliga fästingen.

Hur orolig ska man vara om man gillar att vara ute i skog och mark med tanke på taigafästingen?

– Vi måste först undersöka vilka patogener fästingen innehåller. Men man ska inte nonchalera risken. Sammanlagt har fler än 20 olika arter av humanpatogena mikroorganismer och virus påvisats i såväl taigafästingen som i den vanliga fästingen. I de naturområden där taigafästingen förekommer bör man på olika språk informera besökare om denna risk.

Vaccin hjälper

Kan man vaccinera sig mot den typ av TBE-virus som taigafästingen sprider?

–  Svaret är ja. Det vaccin vi använder hjälper även mot den här smittan. Det hjälper mot alla tre typer av TBE-virus som finns, säger epidemiolog Marika Hjertqvist på Folhälsomyndigheten.

Hon påpekar att taigafästingen, Ixodes persulcatus, ofta är bärare även av den ”vanliga” typen av TBE-virus.

Så skyddar du dig mot fästingar

Visa
  • TBE är en virussjukdom som kan orsaka inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna. De flesta som smittas får lindriga besvär och blir friska efter ungefär en vecka, men upp till en tredjedel får hjärn- eller hjärnhinneinflammation.
  • Viruset finns huvudsakligen i Stockholms, Södermanlands och Uppsala läns kusttrakter. Ungefär 200 personer insjuknar TBE varje år.
  • Du kan skydda dig mot fästingar genom att bära stövlar, långbyxor och långärmade tröjor i områden där parasiten finns. Mörkt färgade kläder drar till sig färre fästingar, men fästingarna kan vara lättare att upptäcka på ljusa kläder.

Källa: 1177 Vårdguiden

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer