Jätteproppen kan få konsekvenser för vårfloden: ”Rinner tio gånger mer vatten”

Uppdaterad
Publicerad

Den enorma isproppen i Lainioälven i Pajala kommun kan få konsekvenser för islossningen i vår. Det menar vakthavande hydrolog på SMHI. Samtidigt säger kommunen att det inte är aktuellt att spränga bort ismassorna i älven.

– När nästa islossning kommer under våren kan det bli en ispropp där igen, då kan det rinna tio gånger så mycket vatten, säger Emil Söderström.

Anledningarna till isproppen i Lainioälven i Tornedalen kan dels vara temperaturskillnaden. 5 december låg temperaturen på minus 31,2 grader för att sedan sakta stiga uppåt. I dag, 18 december, är temperaturen minus 2,7 grader.

– Det är en kraftig temperaturskillnad som kan ha ställt till det. Det kan också spela in att vattennivån var relativt hög för säsongen när isen la sig, säger Emil Söderström, vakhavande hydrolog på SMHI.

För mycket is för att spränga

Även i Åre har en ispropp i Ullån ställt till det. Under lördagen lyckades räddningstjänsten gräva bort ismassorna. Att gräva eller spränga bort isproppen i Kangos bedömer dock räddningstjänsten som ogenomförbart. Lisa Stridsman är teknisk chef på Pajala kommun:

– Utifrån vår bedömning och erfarenhet så är inte sprängning ett alternativ. Det är för långa sträckor is, säger hon till SVT Norrbotten.

 Isproppen uppskattas vara 4 till 5 kilometer lång och har lett till att delar av byn svämmat över och att dricksvattnet är otjänligt.

– Den är jättestor, det är den. Under vårfloden kan det hända att isproppar är så här långa men att det sker redan i december är ovanligt, säger Emil Söderström.

Om isproppen inte minskar i storlek eller försvinner helt när vårens islossning kommer igång finns stora risker menar han.

– Det kan påverka väldigt mycket. Om isen ligger kvar som den gör nu så har vi ett tjockt islager med isklumpar. När nästa islossning kommer under våren kan isen fastna där igen, då kan det rinna tio gånger så mycket vatten.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.