Det är meningslöst att försöka spåra den som ”uppfann” mobiltelefonen. Utvecklingen har pågått parallellt i flera länder, men för svensk del är det kul att lyfta fram Carl-Gösta Åsdal, ingenjör vid Televerket (numera Telia) som i slutet av 1960-talet tog initiativ till det första cellbaserade analoga mobilnätet Nordic Mobile Telephony (NMT).

Det infördes 1981 som en gemensam standard för de nordiska länderna och har i efterhand fått beteckningen 1G. Den stora visionären på området var dock Östen Mäkitalo, även han på Televerket, som brukar kallas den svenska mobiltelefonins fader.

10 kg telefon

Telefonerna till det första nätet var dock inte särskilt mobila. Nokias modell Mobira Senator vägde nära 10 kilo och Ericssons första Hotline var hälften så tung. Senare kom mindre modeller som avlägset påminner om dagens mobiler, men de var fortfarande så klumpiga att få skulle vilja använda dem i dag. Utvecklingen av de första mobiltelefonerna styrdes av ingenjörer – design och användarvänlighet fanns knappt. Det var med Ericssons modell Harry Hotline 1989 som beteckningen yuppienalle dök upp.

–Nog hade vi folk som jobbade med design, men vid den tiden fanns det nästan inget som vi i dag kallar användarvänligt, säger Tor Björn Minde, adjungerad professor i systemteknik vid Luleå tekniska universitet och forskningsstrategichef på Ericsson.

500 Ericssontelefoner

Han sitter på en unik samling Ericssontelefoner. Närmare bestämt över 500 olika modeller, som han hoppas ska hamna på ett Ericssonmuseum när företaget bestämmer sig för att starta ett sådant.

–För 20 år sedan hade jag hållit tyst om det här, men nu är det inne att vara lite nördig och i dag vågar jag till och med berätta på middagar att jag har 500 Ericssonlurar, säger han.

Det var först med nästa generation mobilnät, GSM eller 2G, som telefonerna blev mindre och prismässigt överkomliga. På 1990-talet lanserades några modeller som i dag betecknas som klassiker. Nokia 5110, och uppföljare som 3110 och 3210, med lättanvänt gränssnitt kallades allemansmobiler och blev barnens älsklingar eftersom de hade spelet Snake. Ericsson kontrade 1999 med lättviktaren T28 som hade spelet Tetris.

Sms-explosion

Det var med de modellerna, och givetvis många andra, som vi började skicka sms i större skala. Genomslaget blev enormt. Tekniken kom smygande under 90-talet, och år 2000 sändes 17 miljarder sms världen över.

För oss i Norden handlade det runt millennieskiftet väldigt mycket om Ericsson och Nokia, eller snarare Ericsson ELLER Nokia. De som bytte från den ena tillverkaren till den andra var förhållandevis få. Ericsson lanserade 2001 storsäljaren T68 som hade såväl färgskärm som gprs (uppkoppling mot internet) och mms. T68 blev den sista telefonen som Ericsson lanserade under eget namn. När den uppgraderade T68i lanserades hette tillverkaren Sony Ericsson.

Raset för Nokia

När Ericssons egna telefontillverkning gick i graven bara tilltog Nokias glansperiod. Under de första 7 åren på 2000-talet dominerade bolaget mobiltelefonmarknaden totalt. Sista kvartalet 2007 var marknadsandelen 50,9 procent. Men sedan gick det utför, väldigt mycket utför. Förklaringen stavas Iphone.

Det är svårt att hitta ett motsvarande paradigmskifte inom något mänskligt område som när Applechefen Steve Jobs i januari 2007 för första gången visade upp bolagets smarta telefon och med rätta kallade den en revolution.

Resten är historia. Tekniskt blir telefonerna allt bättre, men den största förändringen de orsakat är den parallella utvecklingen med de sociala nätverken. Vi kommunicerar med varandra i dag på ett sätt som få kunde förutspå för några år sedan.

Tekniken inte viktigast

Erik Herngren på analysföretaget Kairos Future tror att det kommer att vara den dominerande trenden framöver, snarare än tekniska förbättringar av telefonerna. Det vi kommunicerar med om några år kanske inte ens är en telefon, påpekar han.

–Poängen är att vi formar våra liv med digitala lösningar som gör att vi kan bli mycket mer mobila i framtiden. Det handlar inte längre om att bara tala i telefonen eller skicka text. Det handlar om att tekniken ska vara rådgivande, ge dig förslag på inköp eller tala om hur du mår. Den utvecklingen har vi bara sett början på.

/ Hasse Fridén, TT