Stockholms handelskammare har räknat på ett typhushåll med två vuxna och två barn som år 2021 köpt ett småhus med en elförbrukning på 20 000 kWh. Familjen äger en bil och lagar all mat hemma. Huset är belånat enligt genomsnittlig belåningsgrad för nya lån (72 procent i riket och 69 procent i Stockholm).

Betydligt mindre kostnadsökning

Familjens snittränta för bolån var 1,3 procent under 2021 och antas vara 2,2 procent 2022 och 3,7 procent 2023. För familjer i norra Sverige, med lägre bolån och billigare el, blir kostnadsökningen betydligt mindre.

– Det ser ljust ut här uppe, säger Ella persson från Boden med ett leende på sina läppar.

Hushållen drabbas hårt i södra Sverige

Allra högst blir kostnadschocken för familjer i Skåne län. Dyra bostäder och höga elpriser i södra Sverige gör att kostnadsökningen per år landar på hela 142 743 kronor.

Näst högst kostnadsökning drabbar typfamiljen i Stockholms län. Landets dyrast bostäder finns också här med rejält höjda elpriser som gör att kostnadsökningen blir 137 229 kronor.

Jan: ”Blivit utsugna i 100 år”

Typfamiljerna i Norrbotten och Västerbotten får ”bara” en kostnadsökning med omkring 44 000 kronor.

– Vi är ett län som har blivit utsuget i hundra år så det är bra att vi får igen någonting, säger Jan Lundström i Boden.

Norrland är även vinnare konjunkturmässigt. Stora ”gröna” investeringar och lägre elpris än i södra Sverige, samtidigt som en svag krona ger exportföretagen en fördel. Det gör att norra Sveriges tillväxt och arbetsmarknad går bättre än längre söderut, enligt Nordeas regionala konjunkturprognos.

Så ser norrbottningarna på framtiden

Övre Norrland är den enda region där både tillväxt och sysselsättning väntas stiga nästa år.

I videon hör du hur norrbottningarna ser på framtiden – samtidigt som hushåll i andra delar av landet går mot betydligt sämre tider.