2017 beslutade regeringen att återinföra den allmänna värnplikten i Sverige. och för första gången gäller plikten även kvinnorna.

Anledningen är en försämring av det säkerhetspolitiska läget och att rekryteringen av frivilliga inte uppnått förväntningarna.

Den som vägrar dyka upp på mönstringen kan enligt lagen om totalförsvarsplikt dömas till böter. Och den som uppsåtligen avviker från värnplikten riskerar dömas till ett års fängelse.

Stora rekryteringsproblem

Av de omkring 13 000 personer som gör de fysiska och psykiska testerna vid mönstringen tas runt 4 000 ut för värnpliktsutbildning även i år. Men redan 2020 ökar den siffran till 5 000.

Och antalet som tas ut till värnplikt kan komma att bli ännu fler om världsläget försämras.

Det här samtidigt som Försvarsmakten lider av stora rekryteringsproblem.

Och enligt utbildningsansvarige vid Stridsvagnskompaniet i Boden är det den tidigare nedmonteringen av försvaret som gör det svårt att få de värnpliktiga att stanna kvar efter lumpen.

Saknar erfarenhet

– De kanske inte upplever det attraktivt i Försvarsmakten för vi har färre kompanisysslor nu, hälso- och sjukvårdsavdelningen är mindre och stödet för skjutfältet är mindre så allt kräver ju mer tid runt i kring som stjäl utbildningstid. Så där skulle jag önska att det blev som förr då vi kunde utbilda större och bättre förband, säger Jonas Kassberg som är kompanifanjunkare.

Under nedmonteringen avskedades också många officerare, hur påverkar det värnpliktsutbildningen i dag?

– Ja, utbildarna är ju mycket yngre i dag och saknar erfarenhet att utbilda soldater men efter det här året kommer vi ha tagit upp dem till rätt nivå igen, säger Jonas Kassberg.