Mörkläggningen kring det kraschade svenska militärflygplanet nära Övertorneå kan dölja en okänd del av Sveriges förehavanden under andra världskriget.
Det är ytterst lite skrivet om kraschen som var bland de svåraste under hela kriget för svensk del. Det finns heller inget minnesmärke på platsen där sex personer miste livet.
– Det är ytterst märkligt, med tanke på hur många liv som gick förlorade och att det är ett väldigt stort plan, säger Lars Gyllenhaal.
”Mycket olämpligt om det kom ut”
Flygkraschen äger rum den 3 februari 1943. Dagen före hade de sista tyska trupperna kapitulerat vid Stalingrad och kriget hade därmed gått in i ett nytt skede.
För svensk del var det särskilt intressant att ta reda på hur läget vid de nordliga frontavsnitten såg ut. Och där kommer det svenska bombplanet av modell Junkers Ju 86 in i bilden.
– Det skulle alltså handla om ett spaningsuppdrag utanför våra gränser. Under kriget skulle det vara mycket olämpligt om det kom ut, säger han.
Det kan också förklara varför man skulle vilja dölja en eventuell nedskjutning av främmande makt.
Så skulle Sverige försvara sig
Däremot avslöjar den officiella haverirapporten det större scenariot i den övning som planet deltog i.
Svenska försvaret skissade vid den här tiden på olika möjligheter för krigets fortsatta utveckling. En tänkbar sådan var att tyska styrkor skulle ha fallit in i Norrbotten från Narvik och trängt fram till Jokkmokk-Gällivare-Vittangi.
En orsak skulle vara att försäkra sig om fortsatta malmleveranser från gruvorna i Kiruna och Malmberget.
I klippet berättar Lars Gyllenhaal om hur Sverige, enligt övningsscenariot, skulle svara på ett sådant angrepp.