Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
I klippet hör du författaren Lars Gyllenhaals teori om flygplanet som kraschade i sjön Puostijärvi, Övertorneå kommun. Foto: Hans Sternlund/SVT

Gyllenhaals teori: Svenskt bombplan sköts ned över Finland – av främmande makt

Publicerad

På flygmuseet vid F21 finns de bärgade vrakdelarna från det svenska militärflygplanet som kraschade 1943 utställda. En svärtad vingklaff är en indikation på att planet sköts ned av främmande makt.

Men enligt författaren Lars Gyllenhaal finns det fler omständigheter som pekar i samma riktning.

Lars Gyllenhaal har samarbetat med Kirunadykarna Roine Norström och Simon Kenttä som lyckades bärga en vingklaff från det svenska bombplanet av modell Junkers Ju 86 som kraschade i Puostijärvi nära Övertorneå den 3 februari 1943.

Det är det mest påtagliga tecknet på att planet inte kraschade på grund av dåligt väder, något som den officiella haverirapporten gör gällande.

Flygplanet brann i luften

Efter att ha undersökt den svärtade vingklaffen gör flygteknikerna på flygmuseet vid F21 bedömningen att planet har brunnit i luften, alltså innan det slog ned i isen i Puostijärvi. Det är inte det enda tecknet som tyder på att planet har blivit beskjutet.

Författaren Lars Gyllenhaal började  nysta i historien för ett antal år sedan och med tiden det hela tett sig allt märkligare. Han har tagit del av bland annat officiell dokumentation, tidningsuppgifter och ögonvittnesskildringar för att komma närmare sanningen kring kraschen.

Anhöriga om nya uppgifter

Lars Gyllenhaal har också talat med anhöriga till några av de sex personer i besättningen som alla förolyckades i kraschen.

– De anhöriga tycker att de har behandlats märkligt. De har varit väldigt få uppgifter, säger han.

En uppgift kom honom till handa bara för bara några veckor sedan och måste betecknas som högst anmärkningsvärd.

Ni hör mer om det i klippet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.