I Gällivare är man sämst i Sverige på att ge nyanlända som fått uppehållstillstånd en bostad. I Pajala är det precis tvärtom. Här har kommunen tagit emot hela 2016 års anvisningstal  på 15 personer plus 10 personer från andra kommuner i länet, vilket blir 168 procent av anvisningstalet.

En anledning är att det finns lediga bostäder, men man ser även invandringen mer som tillgång än belastning.

– Jag tror att om det inte kommer en inflyttning in till Pajala då hamnar vi i en situation att vi har ett samhälle men få människor. Det är inget samhälle, säger Janus Brandin avdelningschef på integration och arbetsmarknad i Pajala.

Han fortsätter:

– Pajala är ett mångkulturellt samhälle. Det är inget konstigt att det kommer människor hit som pratar ett annat språk. Så har det alltid varit.

Etableringsstöd två år

Husniolin Isabaev har bott i Pajala i sju månader och studerar svenska på SFI.

– Det är bra här i Pajala, säger han.

Hur många nyanlända som en kommun ska ta emot beror på hur många asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd som redan vistas i kommunen. Men även befolkningsstorlek och arbetsmarknadsläge.

Kommunerna får ett bidrag från staten till olika kostnader som språkundervisning, skola och vård under två år. De nyanlända får i sin tur ett etableringsstöd från staten under två år som ska täcka privata behov som till exempel hyra och mat.

– För vissa människor är två år för kort tid. Då kommer det ansvaret att läggas på kommun, säger Janus Brandin, avdelningschef på integrations och arbetsmarknad i Pajala.