Efter mer än tio års rättsprocess avgjordes det så kallade Girjasmålet i början av 2020. Högsta domstolen gav samebyn Girjas rätt att upplåta jakt och fiske i området.

– Girjasdomen har bland annat klargjort att alla myndigheter måste väga in och underlätta samers strävan att behålla och utveckla sin kultur på mark där samer traditionellt har bott och verkat. Den klargör också att internationell rätt om samerna som urfolk ska påverka tolkning och tillämpning av svensk rätt, säger Marie B. Hagsgård, jurist och expert i Europarådets rådgivande kommitté för ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter.

I kölvattnet av domen har motsättningarna på många håll hårdnat och samer utsätts för både hat och hot.

”Det är mitt hem”

Anders Kråik är ledamot i Sametinget, renskötare och bor i Kiruna sedan flera år tillbaka. Hans släkt tvingades bort från sina bosättningar på 30-talet och även om han själv inte tillhör Girjas sameby har han själv märkt av en ökad fientlighet efter domen.

– Fjällen betyder för mig som same att det är mitt hem. Min kulturella hemvist. Kommer man in i någons hem bör man också respektera de regler och den verksamhet som pågår, säger han.

”Det här är mina fjäll”

Gunnar Selberg (C) är kommunstyrelsens ordförande i Kiruna och turismföretagare som har profilerat sig i frågan om vem som har rätt till fjället. Han fördömer hatet och hoten men är kritisk till samebyarnas rättigheter i frågor som handlar om vem som får utnyttja fjällen. 

– Det ligger en konflikt i botten här. Synen på vem som egentligen äger den här marken, säger han. 

– Jag är född och uppvuxen i Kiruna, det här är mina fjäll. Jag kommer nog aldrig kunna få in en känsla i kroppen av att jag skulle vara här på nåder.

Se utdrag av deras möte i klippet ovan, eller hela programmet på SVT Play.