I glesbygden är det idag svårt att rekrytera utbildade lärare. I Jokkmokkförsöker man lösa det med outbildade vikarier, som också är svåra att få tag i.En lösning har blivit att de ordinarie lärarna försöker ta varandras lektioner.

– Det är tack vare att vi går in  ochtäcker upp för varandra som det fungerar. Det blir en högre belastning på mig,jag förlorar en planeringstimme men vi lärare är måna om att ha ett braresultat så vi hjälps åt, säger högstadieläraren Mattias Palo, vid Östraskolan.

– I en så liten kommun som Jokkmokk finns det inte utbildade lärare somväntar på jobb utan vi löser det med de som är intresserade och komma in ochjobba i skolan. Den typiska vikarien är en person som nyss gått ut gymnasiet,säger skolchef Kerstin Fors-Mattsson.

Uppföljning saknas

Enligt kommunrevisionens bedömning så säkerställs inte kontrollen över elevernas faktiskaundervisningstid i Jokkmokks skolor i förhållande till den garanterade tiden,då det inte har funnits någon tydlig uppföljning, och det samtidigt fattasvikarier.

– Vi har inte haft ett nog tydligt uppföljningssystem, vi har gjort enmiss,  men det har vi rått bot på, sägerKerstin Fors-Mattsson.

Ordföranden i Jokkmokks barn- och utbildningsnämnd, Sven Holmqvist (S),tycker att det är svårt att rekrytera utbildade lärare och säger lite uppgivet:

– I framtiden kanske vi måste ha bemanningslärare som kommer hit iställetför fasta lärare.

”Inte de rätta svaren”

Högstadieeleverna som Nordnytt talar med tycker att vikarierna gör så gottde kan men att undervisningen blir bättre när de ordinarie och utbildadelärarna finns i klassrummen.

– Det är bättre när vi har fasta lärare från skolan för de vet mer. Jagtycker inte att det funkar så bra med vikarierna. De vet inte alltid hur de skahjälpa och vad som är de rätta svaren, säger Johanna Ek, elev på Östra Skolan.

– Då och då när det kommer in vikarier i klassrummet så blir det kaos,säger eleven Ylva Beland.