Foto: TT

Språkpolis eller språkanarkist – vad är du?

Publicerad

Särskrivingar, svengelska och fel kommatering – nätet är en guldgruva för språkpoliser. Men när går de från pålitliga uppslagsverk till petiga besserwissrar? Ett gott språk handlar inte bara om att följa reglerna.

Säger man ”ta ett beslut” eller ”fatta ett beslut”? Och finns det inget alternativ till det svengelska ”dressade skor”? Debattens vågor går höga i Språkpolisernas högkvarter, en grupp på Facebook som bevakar språkfrågor och där vissa slår ned på allt från anglicismer till ologiska uttryck.

På nätet uppmärksammas numera både vänners särskrivningar och större stavningsfadäser – som när Folkpartiet skrev om ”kunskapskolan” (ett godis?).

– Vi producerar mer offentlig skrift i dag. Man har stora möjligheter att utföra språkpoliseri, säger Östen Dahl, professor emeritus i språkvetenskap vid Stockholms universitet.

Själv är han långt ifrån en regelryttare. Ändå har han blivit utdömd just som språkpolis, efter att ha tyckt till om reklam där man skrivit att det engelska ”cheese” skrivs ”schiis” i fonetisk skrift. Vissa retar sig på språkpoliser lika mycket som andra stör sig på fel.

Fel fördröjer

Enligt Emmy Rasper, programledare för ”Språket” i P1, missar poliserna ofta de mer kreativa aspekterna.

– Kännetecknet för ett gott språk är att man utvecklar det själv, säger hon.

En del korrigerar fel för att trycka till andra, tror Östen Dahl. Men vissa är genuint intresserade av att vända och vrida på reglerna. Det finns också en språklig norm av en anledning.

Forskare har visat varför avvikelser från den kan vara olämpliga. I en klassisk skrift menar Ulf Teleman, professor i nordiska språk, till exempel att fel kan fördröja läsningen, blockera läsarens motivation och anstränga textens redundans – det vill säga den upprepning som befäster ett budskap. Östen Dahl pekar också på att standardisering förekommer överallt.

– Man vill inte att alla apparater ska ha en egen typ av sladd. Det spelar inte så stor roll vilken typ av sladdar vi väljer, bara det blir en standard.

Inte rationellt

Östen Dahl menar att språkvetare ofta är liberalare än vad många tror.

– Folk förväntar sig att vi ska ha starka åsikter om rätt eller fel och blir närmast arga om vi svarar ”allting går”, säger han och förklarar att språket inte nödvändigtvis är dåligt för att man bryter mot en regel. Värderingarna om hur vi uttrycker oss är inte alltid rationellt grundade utan handlar om konventioner. Sverige är till exempel delat kring hur man ska uttala ordet ”kex”, med k- eller tje-ljud. Östen Dahl exemplifierar med konventionerna kring klädsel.

– Är man på en arbetsplats där man förväntas ha slips så kanske man ska ha det. Men det finns egentligen inget rätt eller fel i hur man ska klä sig.

Kreativiteten viktig

Språket är fullt av konstigheter och ologiska uttryck. Det är precis som det ska vara, menar Emmy Rasper. Hon ser sig som språkpolisernas motsats: en språkanarkist.

– Jag bryr mig inte så mycket om rätt och fel. Det är mer intressant att se språk som kommunikation, förklarar hon.

Visst måste man lära sig regler, tillstår Emmy Rasper. Men att bryta mot dem utvecklar ofta vårt sätt att kommunicera. Hon pratade med en dam som uppfann ordet ”mungoogla” för sin vana att söka saker på nätet via telefonens röstfunktion.

– Vi skrattade mycket åt det. Det är att använda språket. Man är kreativ och hittar på ett ord som man behöver. Språket är i ständig utveckling och det som är fel i dag kan vara rätt i morgon. Det kan man tänka på när man rättar någon – kanske handlar det om en utveckling som du har missat, säger Emmy Rasper.

Språkpolisens gissel

Visa
  • Anglicismer – ordagranna översättningar som träffar fel, som uttrycket att ”starta upp” sin dator. Dock utvecklas språket, nu för tiden menar språkexperterna att det är okej att säga ”spendera tid”.

  • Särskrivningar – en socialdemokrat och en social demokrat är inte riktigt samma sak.

  • Syftningsfel – rubriken ”Krockade med älg på motorcykel” exempelvis, kan en älg åka motorcykel?

  • Felanvändande av de och dem, även sätt/sett och ända/enda.

  • Felanvändande av sin/hans/hennes/deras/sina.

(SVT)

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Medier

Mer i ämnet