Den borttappade ansökan handlar om att bli så kallad förvaltningskommun för meänkieli.

– Det har blivit ett missförstånd. Men nu har vi tid att lösa det och vi har ambition att hinna klart innan ansökningstiden går ut i april. Då går vi fram med både meänkieli och samiska, erkände Roger Mogert utan omsvep efter mötet.

Marscherade in i stadshuset

Det var en delegation bestående av representanter för Svenska tornedalingars riksförbund, STR-T, i Stockholm samt ordförande Bengt Niska som marscherade in i Stockholms stadshus för att träffa kulturborgarrådet.

Delegationen var dessutom förstärkt med riksdagsledamöterna Ida Karkiainen (S) från Haparanda och Birger Lahti (V) från Pajala samt professor emeritus Henning Johansson som besitter sakkunskap på området.

”Skulle vara stor skillnad”

Enligt den sistnämnde uppskattar att det handlar om cirka 50.000 personer som har påbrå från det meänkielitalande området, det vill säga Tornedalen och Malmfältskommunerna.

– Det är en ganska rimlig gissning med tanke på att den här omflyttningen har skett från 1300-talet fram till våra dagar. Hur många som har kvar språket är svårare att uppskatta, säger han.

Vad skulle det då betyda för Svenska tornedalingars riksförbund i Stockholm blir en förvaltningskommun?

– Oj, det skulle vara stor skilland. Nu har vi inte ens en lokal som vi kan vara i. Vi skulle kunna göra jättemycket saker som att hjälpa till med förskola och äldreomsorg, säger Rut Niska Säfström, ordförande i Stockholmssektionen.

Symboliskt

Organisationens ordförande Bengt Niska ser det också som betydelsefullt på det symboliska planet, med tanke på Stockholms tidigare roll i försvenskningspolitiken.

– Att det då blir Stockholm som tar ett sådant här beslut innebär att man har gjort en 180-gradig svängning, säger han.