Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, är viktig för vårdstudenterna då de inte får sin examen om de inte gjort praktik. Och då blir det inga nyutbildade som kan ta tag i vården.

– Det är ett moment 22, helt klart, säger Peter Michaelsson.

Praktik långt från hemorten

På de lärosäten i landet som utbildar till de 10 vårdyrkena där det råder störst brist får de flesta studenterna VFU-plats, men distanselever får ofta göra sin praktik långt från hemorten.

Josefin Norbäck studerar till röntgensjuksköterska vid Luleå Tekniska Universitet, och istället för hemma i Malmö har hon fått VFU i Karlskrona – två och en halv timmes resa enkel väg.

– Ofta har man sökt en distans för att kunna bibehålla arbetet hemma, men då är inte det en möjlighet och då kanske man inte utbildar sig alls, säger Josefin Norbäck.

Hon är anställd vid röntgenavdelningen i Malmö. Ändå får hon inte göra sin VFU där.

– Vi konkurrerar med Lunds studenter och vi som går på distans hamnar inte riktigt på första plats, säger hon.

Flera röntgensjuksköterskestudenter berättar om liknande situationer: En från Stockholm har fått åka 50 mil till Örnsköldsvik och en annan från Svenstavik har fått bosätta sig tillfälligt i Sollefteå, tre timmars enkel resa från barnen.

Brist på VFU bromsar utveckling

Uppsala Universitet uppger att de inte kan utöka sina utbildningsplatser som planerat på grund av svårigheten att få praktik till studenterna.

– Det är brist på sjuköterskor ute i verksamheten. Vi försöker utbilda fler, men verksamheterna har svårare och svårare att erbjuda oss VFU-placeringar, säger Peter Michaelsson vid LTU.

Från årskiftet finns nu det Nationella vårdkompetensrådet, inrättat på uppdrag av regeringen. De har till uppgift att samordna och förbättra kommunikation mellan arbetsgivare och lärosäten, samt samla fakta kring resurser och framtida behov. I dag finns ingen sådan samlad information.

I klippet berättar Sveriges kommuner och regioner vad de ser för lösningar på bristen av VFU-platser.