Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Till ön Langöya utanför Oslo fraktas varje år 140.000 ton miljöfarligt avfall från Sverige. Foto: NRK

140.000 ton miljöfarligt svenskt avfall deponeras i Norge

Varje år transporteras 140.000 ton miljöfarligt avfall från Sverige till Norge där avfallet används för att fylla igen ett gammalt kalkbrott. Men om några år är kalkbrottet fullt och frågan är då vad som ska hända avfallet.

I Sverige bränns nästan fem miljoner ton sopor från hushåll och industrier varje år. Avfallet innehåller allt från plaster till metaller. Efter förbränningen bildas flygaska, en spillprodukt, som innehåller miljöfarliga ämnen som kan vara farliga för människa och natur.

Per Lidell är chef på Kraftvärmeverket i Karlskoga.

– Det är en hel del miljöfarliga ämnen som följer med i flygaskan. Det är tungmetaller, dioxiner och annat. Därför är det viktigt att vi har bra rökgasrening, säger Per Lidell som är chef på kraftvärmeverket i Karlskoga.

Körs till Norge

Kraftvärmeverket i Karlskoga är en av ett 30-tal anläggningar i Sverige som bränner sopor. Förbränningen pågår dygnet runt och förra året skapades 1.139 ton flygaska som klassas som miljöfarlig.

– Vi kan inte ta hand om den själva utan det finns företag som är specialiserade, bland annat i Norge. Ett företag hämtar askan och kör den till Norge där behandlingen görs, säger Per Lidell.

TV: Se hela inslaget här

För att det norska bolaget ska ta hand om askan tvingas de svenska avfallsföretagen och kommunerna betala miljonbelopp. Priset ligger på över 1.000 kronor per ton och för Karlskogas del handlar det om nästan 1.5 miljoner varje år.

Fyller kalkbrott

Det norska företaget Noah har specalicerat sig på miljöfarligt avfall och tar emot 140.000 ton flygaska från Sverige varje år. Askan blandas med rester från den norska färgindustrin och bildar ett gipsliknande material som används för att fylla igen ett kalkbrott.

Flygaskan blandas med spillrester från färgindustrin och bildar ett gipsliknande material som används för att fylla igen ett kalkbrott. Foto: NRK

Vad tänker du kring behandlingen

– De har, som vi har fått presenterat en bra behandling och det viktiga är att askorna blir inneslutna och inte kan läcka ut till grundvattnet. Jag litar på deras behandling precis som hälften av alla förbrännare i Sverige gör, säger Per Lidell.

Hur den långsiktiga miljöpåverkan kommer att se ut kring Langöya vet man inte. Men om fem år väntas kalkbrottet utanför Oslo vara fullt och då är frågan hur de svenska avfallsbolagen ska hantera flygaskan istället.

Andra alternativ

Det norska företaget söker efter nya platser att kunna deponera flygaskan på och hoppas få klart med en ny anläggning inom några år. I Tyskland fyller man igen gamla saltgruvor och en liknande deponilösning finns även i Sverige.

Samtidigt forskar man på flera håll efter möjligheten att utvinna tungmetaller och andra ämnen ur flygaskan. Men den lösningen är dyrare och kan inte konkurrera.

– Jag tror inte att man kan konkurrera med de metoder som finns idag, säger Per Lidell.

Anläggningar som producerar flygaska

Visa

Avesta, Boden, Bollnäs, Borlänge, Borås, Eksjö, Finspång, Göteborg, halmstad, Hässleholm, Jönköping, Karlskoga, Karlstad, Kil, Kiruna, Kumla, Köping, Lidköping, Linköping, Ljungby, Malmö, Mora, Norrköping, Skövde, Stockholm, Sundsvall, Södertälje, Uddevalla, Umeå, Uppsala, Västervik, Åmotfors.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer