Tvärsnytt har tidigare berättat att riksdagens näringsutskott på sin resa i Bergslagen träffade gruvbolagsägare som informerade om långt gångna planer att nyöppna ett antal gruvor. Så här sade utskottets ordförande:

-Det är en fantastisk framtid som målats upp för oss. Gruvnäringen skulle ge över 2.000 anställda och ett stort tillskott till folkhushållet, säger Mats Odell (KD).

-Gruvorna i Bergslagen har en historia och absolut en framtid. Det är jag säker på, säger Inga-Britt Kronnäs, ordförande i intresseföreningen Bergslaget.

10-15 år. Och sedan?

Det är alltså dags igen. Den förra investeringsvågen startade på 1940- och 50-talen och klingade successivt av in på 70-talet. Då kom istället den stora krisen som ledde till att i princip alla gruvor i Bergslagen stängdes, den sista så sent som 1992.

Kvar står i dag rostiga och förfallna monument över ett försvunnet välstånd. Spåren förskräcker när man i dag talar om återupplivning och investeringar på många miljarder kronor. Frågan är hur länge det kommer att vara den här gången, men det ser inte gruvindustrin som något problem.

-Jag ser det inte som ett problem. Gruvnäringen fungerar så att malmreserver finns för 10 till 15 år framåt. Längre tid går inte att överblicka, säger Stefan Sädbom, projektledare för paraplyorganisationen Bergskraft.

-Man har en helt annan teknik i dag. Så länge som världen ser ut som den gör nu och så länge världsmarknadspriserna håller i sig, ser jag en långsiktig framtid för gruvorna i Bergslagen, säger Inga-Britt Kronnäs.

Stefan Sädbom instämmer.

-Visst är det så. Den här utvecklingen rullar på och nu har ju bolagen dessutom visat att de kan få ihop investeringsmedel till att öppna gruvorna.

Vinsten får styra

Det är vinstintresset som driver hela processen framåt. Ett grovt räkneexempel slutar på omkring en miljard per år i ren vinst för en typisk gruva, om världsmarknadspriserna håller i sig vill säga.

Om ett bolag sedan efter 15-20 års drift kan lägga ner och gå hem med 20 miljarder till investerare och aktieägare är det naturligtvis en stor morot. Därför vill bolagen också hålla nere startinvesteringarna och de anser att staten ska stå för miljardbelopp i järnvägsutbyggnad.

-Vi tycker det är rimligt att alla som utnyttjar spåren också står för kostnaderna. Gruvbolagen ska självklart betala, men på samma nivå som alla andra, säger Stefan Sädbom.

-Det svenska folkhushållet är ju vinnare om man kan öka järnmalmsexporten. Därför ska vi hitta en rimlig kostnadsfördelning, Jag utesluter inte en höjning av banavgifterna så att skattebetalarnas investering betalas tillbaka av de som använder järnvägarna, säger Mats Odell.

Nu är alla överens. Gruvorna ska öppnas, en av dem så tidigt som 2014. Vad som sedan händer efter 20 år är ingen prioriterad fråga idag.

-Gruvorna startar nu inom fem till sex år och kan hållas i drift minst 15-20-30 år. Under tiden kan man hitta nya fyndigheter. Just dessa gruvor som nu öppnar först vet vi ju inte om de finns kvar, men det kommer alltid att finnas gruvor här. Vi har faktiskt inget slutdatum för gruvorna, avslutar Stefan Sädbom, projektledare för Bergskraft.

Erik Sundberg

erik.sundberg@svt.se