Företagen står på två ben. Dels handlar det om att sälja arbetsintegrerande tjänster, dels att sälja andra varor eller tjänster, som exempelvis hunddagis eller bilverkstad. Men den övergripande tanken med företagen är skapa sysselsättning för de som står längst från arbetsmarknaden.
– Det kan handla om personer från andra länder, människor som har en missbruksproblematik bakom sig eller psykisk ohälsa, säger Eva Carlsson på Tillväxtverket.
Det finns ingen säkerställd statistik över antalet arbetsintegrerande sociala företag. Men i ett frivilligt register finns 350 stycken anmälda – mer än dubbelt så många jämfört med för 10 år sen. Enligt Tillväxtverket sysselsätts omkring 10 000 människor i företagen varav drygt 6 000 i någon form av arbetsmarknadsåtgärd.
Tufft när fas tre avvecklades
När fas tre avvecklades med start 2016 blev det tufft för många av de sociala företagen berättar Eva Carlsson. Och det blev tydligt att företagen måste ha en bra affärsidé vid sidan av att sälja arbetsträningstjänster till kommuner och arbetsförmedlingen.
– Då såg vi tydligt att de företag som la ner hade för mycket av sin verksamhet förlagt till att sälja arbetsintegrerande tjänster. De hade ingen beredskap för de minskade intäkterna. Medan de företag med två affärsidéer i balans kunde utvecklas, säger hon.
Här för att stanna
Eva Carlsson tror att vi kommer få se fler sociala företag i framtiden. Företagen har utvecklats, blivit stabilare och kunnat anställa fler. Dessutom arbetar Tillväxtverket med flera regeringsuppdrag för att öka antalet och sedan förra året kan myndigheter reservera offentliga upphandlingar för företag som sysselsätter långtidsarbetslösa.
– Det är många kommuner som har testat det redan. De ser att de slår två flugor i en smäll, de kan både köpa en tjänst och en produkt och skapa arbete för människor som har svårt att få jobb, säger Eva Carlsson.
Arbetsintegrerande sociala företag
– Driver näringsverksamhet men har som övergripande ändamål att genom arbete och delaktighet integrera människor i samhälle och arbetsliv.
– Skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller liknande.
– Återinvesterar i huvudsak sina vinster i den egna eller liknande verksamhet.
– De kan sälja till offentlig verksamhet men är alltid organisatoriskt fristående, det vill säga drivs i form av ett eget företag och ägs aldrig av exempelvis en kommun.
– De tillhandahåller tjänsterna arbetsträning, sysselsättning, praktik, rehabilitering med mera till Arbetsförmedlingen, kommuner och andra offentliga aktörer, och får ersättning för detta.
källa Tillväxtverket