I klippet berättar Sara Tapper på FUNKA om olika typer av pedagogiskt stöd Örebro universitet erbjuder. Foto: Sophie Olsson Rahlén SVT

Allt fler funktionsvarierade pluggar vidare

Publicerad

Den digitala utvecklingen har bidragit stort till att allt fler personer med till exempel adhd eller dyslexi går vidare till högre studier. 2018 fick drygt 17 000 studenter särskilt pedagogiskt stöd vid landets universitet och högskolor.

Vid Örebro universitet finns 500 studenter med särskilt stöd. De möter Sara Tapper eller hennes kollega på avdelningen Funka och pratar igenom vilka anpassningar som kan göras för att underlätta studierna. En del är oroliga i början.

– Man är rädd att bli bemött annorlunda och för att kurskamrater och lärare ska döma en på förhand men när det har gått ett tag känner sig många trygga i att det finns stöd och att de kommer att klara av studierna, berättar Sara Tapper.

Många anpassningar kan göras

Det finns en rad olika stöd att få, alltifrån tekniska hjälpmedel som talsyntes till en personlig mentor som hjälper till med studieteknik och planering. För att få särskilt stöd krävs ett läkarintyg på en varaktig funktionsnedsättning.

Vid Örebro universitet har allt fler personer med psykisk ohälsa sökt stöd de senaste åren.

– Det kan handla om personer som varit utbrända eller som har problem med ångest, berättar Sara Tapper.

En del av dem blir hjälpta av att en kurskamrat hjälper till med anteckningar vid en föreläsning så man kan känna sig trygg i att lämna föreläsningen om ångesten slår till berättar Sara Tapper.

Ökad medvetenhet

Monica Svalfors arbetar vid Stockholms universitet som ansvarar för fördelningen av statliga pengar till stödinsatser som årligen delas ut till lärosäten i landet.

De flesta studenter med stöd har dyslexi eller neuropsykiatriska variationer som autism eller adhd. Och antalet sökande har blivit allt fler.

– Det beror troligen dels på ökad medvetenhet om att man kan plugga vidare och få stöd, dels på att den digitala utvecklingen med exempelvis talböcker och talsyntes har tillgängliggjort högre utbildning, säger Monica Svalfors.

SVT rapporterade · Chatt: Särskilt stöd vid högre studier

Hej och välkomna till vår chatt!
Jag som modererar fick en adhd-diagnos i vuxen ålder, men kan i efterhand se att jag hade behövt mer anpassad undervisning under framför allt gymnasietiden, men även i grundskolan. För mig med väldigt dåligt minne fungerade universitetsstudierna mycket bättre, då både studietekniken och motivationen fanns på plats, och jag kunde ägna mig åt en kurs åt gången – istället för att skrapa lite på ytan i sex olika ämnen på en och samma dag. 
De anpassningar som fungerat för mig har jag fått komma fram till själv. Nu studerar jag till lärare och är därför nyfiken på vilket stöd ni fått eller inte fått, och vad det har fått för konsekvenser? Ni kan självklart vara anonyma. 
08.05
Som mamma till en son med Asperger kan jag säga att det är först på universitetsnivå som den anpassade hjälpen och undervisningen fungerat. Sen beror det ju också på vilket lärosäte det är.
08.07
Fick dyslexi diagnosen sent i livet och försökte plugga vidare. Gick sådär. Förlängd examenstid tog enbart tid från nästa kurs så man påbörjade den redan eftersläpande. Att hitta studiehjälp fick man göra själv vilket tog tid man saknade, från studierna och gå runt för att fråga kursare om hjälp tog emot. Inga lärare visste hur dom kunde anpassa moment så det fick man komma med förslag själv. Att hitta rätt nivå där mellan vad läraren tyckte var för mycket stöd och man själv tyckte var för lite var helt omöjligt och tog också mycket tid i anspråk.
08.08
Har läs och skrivsvårigheter.
Jag tycker att det är ett hån att mitt funktionsnedsättning heter Dyslexi. Varför detta svåra ord. Ett ord jag inte kan stava till utan att skriva av och har då svårt att uttala. Jag har svårt att uttala och säga mitt eget funktionsnedsättning. Är det bara jag som tycker detta?
Själv läser jag mycket böcker för att hålla min ordblindhet i schack. Utbildar mig nu till robot och PLC programmerare. En härlig utmaning ;)
08.16
Jag fick min "diagnos" i gymnasiet och läser nu till svensklärare. Det går om man vill.
08.32
Jag läste juridik och hade enorm hjälp av dels få en utredning sen skriva tenta på dator, anteckningshjälp, och uppläst litteratur. Hade jättebra stöd av mitt universitet.
08.32
Det som är otroligt tråkigt är att csn är som dom är. Man får inte ha en utredning som är äldre än 5 år och man har väldigt liten chans att få godkänt nedsatt studier om man läst en termin. Jag är i sluttampen nu och jag har flera gånger längst vägen blivit utbränd för att jag måste hålla ett mycket högre tempo än mina klasskamrater.
08.32
jag känner mig inte trygg med att våra läkare har lässvårigheter/dyslexi.
08.33
Jag fick min diagnos när jag var 22 år (idag 30) och börjat studera till lärare på högskolan. Grundskolan hade vägrat utreda mig för jag var för ”duktig” i skolan. Men dyslexi hänger inte ihop med intelligens och som tur är tar man större hänsyn till den aspekten idag.
08.33
Jag har en adhd-diagnos och går en konstnärlig utbildning på universitetsnivå. När jag sökte studiestöd fick jag kommentarer från lärarna att jag nog borde söka mig till ett annat yrke eftersom jag inte skulle klara av yrket med min diagnos. Det kändes väldigt knäckande. Eftersom studiestödet utgick från läraren så blev det inte så mycket stöd heller. Jag klarade utbildningen ändå men blev utbränd och deprimerad på köpet.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer