Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Man får inte kontakta eller vara med kriminella vänner.” I klippet hör du Sofia Byström, gruppledare socialförvaltningen. Foto: Pavel Koubek/TT /Sophie Olsson Rahlén/SVT

Avhopp bland kriminella – stor ökning i Örebro

Publicerad

Nära dubbelt så många kriminella ansökte om stöd från kommunen för att hoppa av förra året jämfört med 2021.

Att möjligheten att hoppa av har uppmärksammats i media är en anledning bland flera tror Sofia Byström, gruppledare inom socialförvaltningen.

– Många skjutningar och ett hårdare klimat gör att fler vill lämna, säger hon.

Fler ansökningar innebar också att antalet beslutade insatser om avhopparstöd ökade med hela 300 procent förra året.

– Det finns inget tak för hur många vi kan hjälpa. Vårt uppdrag är att hjälpa de som har behov av hjälp och jag tror att det kommer fortsätta öka, säger Sofia Byström.

Polisen bestämmer

Den typiske avhopparen är en man på drygt 30 år som har levt det kriminella livet ett tag. Han har antingen begått grova brott eller levt nära eller i grupperingar som begår våldsbrott, enligt Sofia Byström.

Den som hoppar av får hjälp av bland andra Beroendecentrum, Arbetsförmedlingen och socialförvaltningen, och det är polisen som bedömer om man är aktuell eller inte.

– Bedöms man vara en avhoppare har man ett hot över sig och ett behov av att lämna stan. Då är det privata aktörer som erbjuder en helhetslösning på annan ort, säger Sofia Byström.

Fler vill lämna

Det är inte endast ansökningarna om avhopparstöd som ökat. Allt fler hör av sig till kommunen för att få hjälp att lämna det kriminella livet, utan att göra ett regelrätt avhopp.

– Det kan handla om att man behöver byta boende för att lämna det kriminella livet, eller tillfälligt skydd, säger Sofia Byström.

De som beviljas avhopparstöd följs noga av polisen. Samhällets insatser kräver en motprestation.

Mer om det hör du i klippet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.