EG-domstolen konstaterar i sin dom på tisdagen att det är en grundläggande rättighet att vidta fackliga stridsåtgärder. Men i fallet med konflikten i Vaxholm anser domstolen att Byggnads blockad för att tvinga fram ett svenskt kollektivavtal var en inskränkning av den fria rörligheten för tjänster inom EU som inte motiverades av allmänintresset i att skydda byggnadsarbetarna.

– Jag vet inte exakt vad det kan få för konsekvenser, men huvudsaken är att vi får ha kollektivavtal på våra svenska arbetsplatser, säger Mathias Kleman på Byggnads i Västerås.

På tisdagen var Byggnads ombud ute på en byggarbetsplats i Västerås för att informera några litauiska byggarbetare, vars arbetsgivare ska teckna ett hängavtal med Byggnads. Mathias Kleman på Byggnads tycker att han märkt av positiva effekter sedan Vaxholmskonflikten.

Det var 2004 som Byggnads försatte det lettiska företaget Lavals byggarbetsplatser i blockad. Ett dotterbolag till Laval som arbetade med ett skolbygge på Vaxholm hade hamnat i konflikt med Byggnads sedan diskussioner om att skriva på svenskt kollektivavtal strandat.

Efter blockaden försattes dotterbolaget i konkurs. Men trots bakslaget i domstolen tror Mathias Kleman inte att facket kommer avskräckas från framtida blockader.

– Nej, det tror jag inte, säger han.

– Jag tror vi kommer fortsätta jobba som vi gjort tidigare och kräva våra kollektivavtal på svenska arbetsplatser.