– Man måste ha särskilda skäl för att få resa iväg. Jag har anknytning till Sverige och det var ett bra argument för att få semester, säger Oleksandr.

Och semestern är efterlängtad, för kriget tar inte paus och den mesta tiden är Oleksandr och Anna ifrån varandra.  

– Ibland kan vi ses en gång i veckan och ibland en gång på två veckor. I vissa fall kan hon komma till mig där jag befinner mig i tjänsten.

Engagerade sig som volontär tillsammans med grannarna

Oleksandr tog värvning i civilförsvaret kort efter att kriget bröt ut den 24 februari förra året och Anna engagerade sig som volontär.

– Jag började som volontär tillsammans med mina grannar. I början var det svårt, det saknades ammunition, pengar och medicin, men med tiden blev det lättare att få tag på allt, säger Anna.

Oleksandr vill inte prata så mycket om kriget när SVT Örebro träffar honom. Men han berättar att kriget är mycket väntan och att vara alert när det gäller. Det är den starka sammanhållningen som gör att man orkar.

– Vi står bakom varandra, vi litar på varandra och det är det bästa som finns.

Om några dagar åker de tillbaka till kriget igen, i hopp om att det snart ska ta slut. Och för dem finns det också något väldigt speciellt som väntar till hösten.

Starta klippet för att höra vad som väntar och för att höra mer om deras liv i Ukraina.

I tidigare artiklar har fruns namn skrivits Ganna. Det är samma namn som Anna, bara olika stavning. När vi träffar Anna i Örebro så är det den svenska stavningen som hon föredrar, därav ändringen.