Dansen hjälpte 19-åriga Jenny Scott att må bättre. Och Örebroforskaren Anna Duberg prisades nyligen för sitt arbete med att förebygga psykisk ohälsa bland unga tjejer med hjälp av kravlös dans. Foto: SVT

Dansen blev räddningen för Jenny

Publicerad

Dansen hjälpte 19-åriga Jenny Scott att må bättre. Och Örebroforskaren Anna Duberg prisades nyligen för sitt arbete med att förebygga psykisk ohälsa bland unga tjejer med hjälp av kravlös dans.

– Det känns modernt och friskt att vi kopplar på kroppsbaserad behandling som komplement till medicinering och samtal, säger Anna Duberg.

Prisad forskning

Priset, Guldskalpellen, delades nyligen ut av den medicinska tidsskriften Dagens medicin.

– Att få utmärkelsen som årets förnyare är väldigt stort och jag blev väldigt berörd. Det känns som ett kvitto på att vi är redo att möta psykisk ohälsa på ett väldigt brett sätt, säger Anna Duberg.

Anna Duberg är fysioterapeut och började forska vid Örebro universitet på dansens hälsoeffekter 2009. Och metoden ”dans för hälsa” som framförallt används inom elevhälsan har spridits till flera kommuner i landet och Anna Duberg utbildar ständigt nya instruktörer.

Jenny fick hjälp

I Örebro heter verksamheten ”Bara dansa” och vänder sig till tjejer i högstadiet och gymnasiet som har olika typer av symptom på psykisk ohälsa. En av dem som fått hjälp är 19-åriga Jenny Scott. Hon mådde psykiskt dåligt en stor del av sin skoltid.

– För mig var det mycket nedstämdhet, mycket oro, allmän osäkerhet och social fobi. Jag inbillade mig att jag inte dög, att jag inte var värd något. Den känslan tog till slut över och det blev en negativ spiral, säger hon.

Det var till slut en lärare, som visste hur dåligt Jenny mådde, som tipsade henne om den särskilda dansgruppen. Och tack vare sina föräldrar tog hon sig dit första gången, andra gången, tredje, ja faktisk de första två terminerna. Men det var första gången som var svårast.

– Jag ville inte dit. Men när jag väl klev in så var det magiskt. Jag kände direkt att här får jag vara som jag är. Och speglarna behövde vi inte bry oss om, det viktiga var hur det kändes i kroppen. Och det var väldigt skönt, säger Jenny.

Jobbar med det friska

– Vi säger väldigt tydligt i de här grupperna att ”kom som du är, du behöver inte prestera eller känna att du ska vara på topp innan du kliver in”. Här dansar vi utifrån de förutsättningar som finns och jobbar med det friska. Och en av de saker som är bra med dans är att man kan öva på olika känslor, till exempel känna hur det känns att vara arg eller glad, säger Anna Duberg.

Livet har vänt

För Jenny började livet igen tack vare dansen. Därifrån orkade hon söka mer hjälp från psykiatrin. Idag har hon arbete inom förskolan och hon dansar tre gånger i veckan på en vanlig dansskola – med de krav som följer.

– Jag är väldigt glad att jag tagit mig ut. Samtidigt finns det ett stort vemod över allt jag missat under alla år som jag inte mått bra. Men mest är det positivt. Och jag måste dansa för att må bra. Att vara med på uppvisning idag är mest roligt och jag upplever inte så mycket krav längre. Jag ser det som en stund när man får visa upp sig och vara stolt över det man kan.

Vad vill du säga till andra unga som inte mår bra?

– Våga ta chansen, våga prova och gör det mycket tidigare än jag gjorde! Det största för mig är att jag inte är rädd för att misslyckas längre.

Om dansgrupperna inom ”dans för hälsa”:

Visa

Grundförutsättningen för dansgrupperna är att krav på prestation är bortplockat. Dansgrupperna har olika namn i olika kommuner.

I Örebro heter det ”Bara dansa” och vänder sig till:

Tjejer mellan 14 och 19 år som har återkommande besvär med:

– oro

– stress

– höga krav på sig själv

– ont i magen

– trötthet

– nedstämdhet

– huvudvärk

Skolsköterskan eller kuratorn på skolan kan ge mer inormation. Det är gratis att delta.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer