En rad svenska kommuner får just nu betalt för att låna pengar. Det är minusräntan som ger kommunerna oväntade inkomster. Foto: Jesper Mattsson/SVT

De får betalt – för att låna pengar

Uppdaterad
Publicerad

En rad svenska kommuner får just nu betalt för att låna pengar. Det är minusräntan som ger kommunerna oväntade inkomster.

I Kumla i Närke har kommunen och de bolag man äger tagit många lån. Men på en del av dem betalar man inte längre ränta.

Tvärtom.

På ett år uppskattar Kumla kommun att man tack vare minusräntan har tjänat någonstans mellan 300 000 och 400 000 kronor på att låna pengar.

– Det är väl minst sagt upp-och-nervända världen. Det är en väldigt unik situation att man får betalt för att låna pengar, säger Johan Hultgren, ekonomichef i Kumla kommun.

”Ofattbar situation”

Det är kommunernas eget låneinstitut, Kommuninvest, som nu betalar en rad svenska kommuner för att de lånar pengar hos dem. Företaget, som ägs av 90 procent av landets kommuner, landsting och regioner, startades visserligen en gång i tiden för att få ner räntorna när kommunerna behövde låna. Men ingen hade nog vågat drömma om att kommunerna 2016 skulle få betalt för att låna.

– Det här finns inte i läroböckerna ens. Det är en ganska ovanlig och ofattbar situation. Men vi lever i den och vi får förhålla oss till den, säger Maria Viimne, vice vd på Kommuninvest.

En förklaring till de förmånliga villkoren är att kommunerna är pålitliga och alltid betalar tillbaka. Men det handlar också om att det kan bli ännu dyrare för den som lånar ut pengarna till Kommuninvest att ha dem någon annanstans. Till exempel måste allt överskott hos de svenska bankerna placeras hos Riksbanken över natten och Riksbanken tar betalt med minusränta. Därför vill många just nu att någon annan tillfälligt tar hand om deras pengar till så låg avgift som möjligt.

Påverkar hyresgäster

Så nu kommer det in oväntade extrapengar på kontot hos många kommuner. I Grums i Värmland kommer man att få 140 000 kronor betalt för sina lån på totalt 80 miljoner kronor.

– Det är en väldigt konstig situation, säger Kurt Andersson, ekonomichef i Grums kommun.

Att det just nu går att låna pengar extremt billigt och i vissa fall till och med tjäna på det leder också i slutändan till att många privatpersoner sparar en slant.

– Den låga räntemiljön påverkar framförallt våra hyresgäster i Kumlabostäder. De får ju hyreshöjningar som är lägre än vad de annars skulle ha varit, säger Johan Hultgren, ekonomichef i Kumla kommun.

Det är bara på korta lån som ska betalas tillbaka inom något år som det går att få betalt. Det gör också att det snabbt går att ställa om och börja ta betalt för lån igen den dag räntorna börjar stiga igen.

– Det är en tillfällig period som jag hoppas kan vända snart. För i förlängningen är det inte bra att vi vänjer oss vid den här ovanliga situationen, säger Maria Viimne, vice vd på Kommuninvest.

Fakta

Riksbanken införde minusränta i februari 2015. Något som vände upp och ner på ekonomins grundläggande samband mellan sparande, lån och ränta. Förhoppningen med det hela är att fler ska låna, investera och konsumera, så att den halvdöda inflationen ska kvickna till. Men det är ett experiment med högst osäker utgång: ingen vet vad som egentligen händer med ekonomin till slut när det blir billigare att ha kontanter hemma än att sätta in dem på banken, och när man får betalt för att låna.

SVT Nyheter förklarar minusräntan

Källa: SVT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.