• Viktigt meddelande:

    Det brinner i en återvinningscentral i västra Malmö. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. Läs mer

Liten grupp styr Jehovas vittnen: ”Behandlas som rockstjärnor”

Uppdaterad
Publicerad

Vi började vår granskning av Jehovas Vittnen med ett övergivet högkvarter i Arboga. Det vi upptäckte ledde tankarna till samfundets, alternativt jordens, undergång. Men flytten från Sverige, Norge, Island och världshögkvarteret i New York var inte slutet.

Jehovas Vittnen är en globalt starkt växande rörelse, som effektiviserar i Skandinavien och satsar i andra delar av världen. På frågan varför har vi fått olika svar. Själva säger de att effektiviseringen handlar om teknisk utveckling och att de satsar i resurssvaga länder, där pengarna behövs bäst.

Den som tittar på antalet medlemmar i Jehovas Vittnens egna årsböcker hittar ingen framgång i våra trakter på senare tid, men en stor ökning i Afrika, Sydamerika och Asien.

Vill isolera sig

Vissa avhoppare tror att vittnena vill isolera sig. Själva säger de sig vilja bli accepterade av samhället. I linje med det kommer domstolsstriderna att fortsätta, för exempelvis skattebefrielse och statsbidrag.

– Det är inte för pengarna utan för att det ger en viss status att tillhöra den kategorin, det är därför vi söker statsbidrag, säger Lars-Eriksson, som sitter på det nya skandinaviska högkvarteret i Hobaek och är talesperson för Jehovas vittnen i Sverige.

Precis som den svenska skattestriden inte är över går frågan om statsbidrag sedan sju år fram och tillbaka mellan myndigheterna och Jehovas vittnen. Det senaste är att regeringen, som sa nej med hänvisning till att vittnena inte röstar i allmänna val, har fått bakläxa från Högsta Förvaltningsdomstolen och måste göra en ny bedömning.

– Jag tycker inte att samhället ska betala några pengar till en sådan här organisation, som kränker människor, säger ett före detta vittne.

45 miljoner per år

Tidningen Månadens Affärer skrev 1997 att de svenska medlemmarna bidrog med 45 miljoner kronor per år, vilket skulle innebära 150 kronor per medlem och månad. Om alla dagens närmare åtta miljoner medlemmar skulle skänka lika mycket innebär det att organisationen får in 15 miljarder kronor per år.

Vår granskning visar att Jehovas vittnen, som kritiseras för att bryta mot FN:s barnkonvention, är en religiös organisation som predikar enkelt leverne utan materiella tillgångar. Men det är också en affärsrörelse som är mycket skicklig på att förvalta sina enorma tillgångar i form av fastigheter, gratis arbetskraft och frivilliga gåvor.

De som styr allt är en liten grupp män i Brooklyn. Den styrande kretsen skriver också under fattigdomslöften, men enligt vissa före detta vittnen lever de inte som de lär.

”Som rockstjärnor”

– De behandlas som rockstjärnor och blir hämtade med privatplan till lyxhelger hos mångmiljonärer, säger William Bowen, som själv arbetade på högkvarteret tidigare.

SVT har spelat in ett telefonsamtal med Lars-Erik Eriksson, som sitter på det skandinaviska högkvarteret i Danmark och är talesperson för Jehovas Vittnen i Sverige. Vi har också fått ett skriftligt svar från det nya högkvarteret i Holbaek, men på följdfrågor fick vi veta att vi varken kommer att få fler skriftliga kommentarer eller någon intervju, att våra källor är vilseledande och att vi kan söka trovärdig information på Jehovas Vittnens hemsida.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

SVT granskar Jehovas vittnen

Mer i ämnet