Femhundra körkort dras in efter fyllecellen

Publicerad

Drygt femhundra personer i landet blir av med körkortet varje år efter att ha hamnat i så kallad ”fyllecell” upprepade gånger. Förra året var Örebro det län som drog in minst antal körkort i landet medan jämnstora Västmanland tillhörde de som drog in flest.

Lagen om omhändertagande av berusade personer, LOB, ger polisen rätt att ta hand personer som utgör en fara för sig själv. Och personer som blir intagna hos polisen ett par gånger för detta kan, även om de inte kört bil, få körkortet återkallat på grund av opålitlighet i nykterhetshänseende.

-Vi tittar först och främst på antalet LOB:ar under en tvåårsperiod. Har man två LOB:ar (blivit omhändertagen två gånger, reds anm) inom en tvåårsperiod så skickar vi personen till sociala myndigheter för en utredning. Oftast visar den sociala utredningen på att personen lever under ordnade förhållanden, att han eller hon har jobb och att det inte finns några problem, säger Johan Söderlund, handläggare på länsstyrelsen i Västmanland.

Färsk statistik som SVT tagit del av från landets länsstyrelser visar att 513 personer under 2008 blev av med körkortet i ett år efter en personutredning. Men det antalet indragna körkort varierar rejält mellan län med samma storlek och befolkning. Örebro län drog förra året in sex körkort medan motsvarande siffra i Västmanlands län var 25.

-Det kan ju mycket väl vara så att polisen är mer aktiv i att hålla rent på gatorna än vad man är i Örebro, säger Sven Hultman, jurist på Transportstyrelsen.

Och det är det som är skälet till att fler får indraget körkort där?

-Det skulle kunna vara det, säger Sven Hultman.

Från årsskiftet tar Transportstyrelsen över de här ärendena från landets länsstyrelser, bland annat för att det ska bli samma bedömning och rättssäkerhet i hela landet.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer