– Det är ledarhundarna, de har högre status tyvärr, säger Åsa Nieminen, som har epilepsi och en hund vars utbildning hon inte har råd med.

Bizzi har lärt sig att känna när ett epilepsianfall är i antågande redan en halvtimme innan Åsa gör det. Genom att intensifiera ögonkontakten varnar Bizzi så att Åsa kan undvika en potentiellt livsfarlig situation.

– Jag hinner hämta medicin och sätta mig ned, ibland kan jag därigenom undvika anfallet.

Ersättning först efter utbildning

Men Bizzi behöver mer utbildning, träning i att hämta hjälp och larma 112. Åsa vände sig till Försäkringskassan, men fick veta att hon kunde få handikappersättning, dvs ersättning för löpande utgifter, först efter att hunden är färdigutbildad.

– Man kan jämföra det med ersättning för bilkostnader, om man måste ha bil för att förflytta sig kan man få ersättning för försäkring och drift, men inte för inköpet av själva bilen, säger Monika Svanholm på Försäkringskassans huvudkontor i Stockholm.

Andra regler för ledarhundar

Men så fungerar det inte för alla assistanshundar. För ledarhundar till synskadade betalar staten utbildning.

– Ja, därför att ledarhundar har funnits en väldigt lång tid, man har inte hunnit få in de nya typerna av assistanshundar i regelverket ännu helt enkelt, säger Monika Svanholm.

Hon berättar att det pågår ett projekt, där staten betalar utbildningen av olika assistanshundar, i syfte att utvärdera vad en hund kan göra för behovet av andra stödinsatser. Men det har inte utvärderats än.

– Det ska bli intressant att följa den här utvecklingen och jag håller med om att situationen verkar orättvis för Åsa, säger Monika Svanholm.