I inslaget ovan kan du höra Emil Sandström berätta om varför människor vill bli mer självförsörjande. Foto: Märta Hulth/SVT, Naina Helén Jåma/TT

Landsbygdsforskaren om självhushållarrörelsen

Uppdaterad
Publicerad

Under det senaste året har självhushållarrörelsen fått ett uppsving. Det säger Emil Sandström som forskar om landsbygdsutveckling vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.

Som forskare har Emil Sandström särskilt intresserat sig för den så kallade självhushållarrörelsen, också kallad den gröna vågen.

Självhushållarrörelsen startade sin redan under sekelskiftet 1800-1900, som en reaktion mot industialismen. Under 70-talet drog den så kallade gröna vågen in över Sverige.

Söker trygghet

Sedan 2000-talet och framåt har en ny grön våg dragit in. Det är den som Emil Sandström studerar.

Han tittar närmare på 50 stycken så kallade utflyttarbrev. Där skriver människor om varför de väljer att flytta ut på landet. Även om det finns många personliga orsaker syns också flera gemensamma nämnare.

Det kan kan handla om att vilja ha ett hållbarare liv, få mer trygghet, klimatfrågan – eller slippa osäkra anställningsformer.

– Man vill nog söka sig en annan form av trygghet genom att veta att man kan försörja sig med sin potatis och sina morötter och sin lök, säger Emil Sandström.

Varför rörelsen fått ett uppsving under det senare året är svårt att ge något exakt svar på, säger Emil Sandström. Det kan röra sig en reaktion på bostadsbristen i städerna, växthuseffekten, eller att människor söker svar på existentiella frågor.

Tro på mer självförsörjande hem

I den så kallade Samhällsbarometern från 2018 svarar fyra av tio svenskar att de tror att det kommer bli vanligare med självförsörjande hem med till exempel egen energiproduktion och odlingar till år 2050.

3000 personer i Sverige deltog i webbenkäten, som genomfördes av Sifo på uppdrag av teknik- och arkitektkoncernen Projektengagemang.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.