Varje år dör runt fem personer i polisens arrester runt om i landet. I början av november dog en 20-årig tjej i arresten i Lund och i maj dog en 45-årig man i polishuset i Örebro.

Läs mer: Man död i arresten

Vill öka samarbetet

För att undvika att omhändertagna dör vill socialdepartementet öka samarbetet mellan polis och sjukvård. Regeringen har därför avsatt 100 miljoner kronor till ett nationellt projekt som ska öka samarbetet mellan berörda myndigheter.

– Vi hoppas att projektet ska göra att det blir en annan praxis, säger Annika Remaeus på socialdepartementet.

Satsningen har hittills pågått i två år och regionerna har kunnat söka pengar för olika lokala projekt. Det handlar bland annat om utbildningsinsatser så att poliser får en ökad medicinsk kunskap. Men en översyn om möjligheten att inrätta tillnyktringsenheter där det inte finns.

Nuvarande situation utreds

I Örebro län har pengar använts bland annat till att göra en utredning av hur arbetet fungerar i dagsläget. Utifrån rapporten kommer polisen tillsammans med representanter från sjukvården och kommunerna att fortsätta diskutera frågan för att förändra rutinerna så att omhändertagna får bättre vård.

– Jag tycker att det är viktigt att vi samarbetar kring den här frågan så att förutsättningarna för att få vård blir så bra som möjligt, säger Åsa Magnusson som är chef på Beroendecentrum vid Universitetssjukhuset, USÖ, i Örebro.

Färre besökare

Både tillnyktringsenheten vid Universitetssjukhuset och polisen har en önskan om att fler omhändertagna ska föras dit. Samtidigt visar rapporten att de får färre och färre besökare varje år och att nästan ingen av klienterna kommer dit med polisen. Samtidigt ser polisen själv brister med den vård som erbjuds i arresten.

– Den vården vi utövar är egentligen bara en tillsyn. Någon vidare vård får man inte i polisens arrest. Vården är andra satta att utöva så att säga, säger polisintendent Per Lundbäck.

Hoppas på förändring inom ett halvår

Arbetet mellan de berörda grupperna kommer att fortsätta och framemot våren hoppas man att det går att skilja resultat.

– Jag hoppas att om ett halvår ska vi kunna se förändringar i våra interna rutiner. Man ska inte ha för höga förhoppningar om att vi förändrar allt i ett ögonkast. Sen när det påverkar hur människor blir omhändertagna det är kanske ett ännu längre perspektiv, säger Per Lundbäck.