Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Amani Dasouqi och Mohammad Mohammads arbetssökande blev inte som de förväntat sig, starta klippet för att höra om deras erfarenheter. Foto: Helena Yohannes Magnusson / SVT

Amani jobbade på FN i nio år – men i Sverige räckte inte hennes CV för att få jobb

Uppdaterad
Publicerad
Val 2022

Amani Dasouqi och Mohammad Mohammad känner inte varann, men har mycket gemensamt. Efter flykten från Syrien lämnade de sina drömmar bakom sig och kom till Sverige välmeriterade – med hopp om att snart få jobb. Men verkligheten blev en annan.

När Mohammad kom till Sverige 2015 hade han ett år kvar av sin utbildning till byggingenjör, och efter SFI-studier kompletterade han sin ingenjörsutbildning. Under studietiden blev det extrajobb som lokalvårdare på en snabbmatskedja, för att få pengarna att räcka till familjen. Men efter examen 2020 och ett febrilt jobbsökande är han än så länge kvar på snabbmatskedjan.

– Jag försöker alltid ha tålamod och tänka positivt, men ibland mår man inte bra, säger Mohammad.

Många byter bana

Amani kom till Sverige 2016, efter nio års arbete på UNHCR och med utbildning inom flera områden. Ändå gick åren utan att hennes CV räckte. Hennes frustration är stor över att den kompetens många invandrare har går till spillo. Utöver en tuff arbetsmarknad för utrikesfödda upplever hon ofta att kompletteringar efterfrågas, trots goda utländska meriter.

Många i hennes närhet har gett upp sina karriärdrömmar och fortbildat sig inom andra yrken. Men Amani har fortsatt kämpa, påbörjat en socionomutbildning, och fick nyligen ett välkommet samtal.

– Äntligen har jag fått ett jobb, jag är jätteglad, säger Amani, som nu ska försöka kombinera arbetet med studierna.

Starta klippet för att höra om Amanis och Mohammads erfarenheter av arbetssökandet i Sverige.

Det är stora skillnader mellan inrikes- och utrikesfödda om man tittar på arbetslösheten. I slutet av 2021 låg andelen inskrivna som arbetslösa på 3-4 procent för inrikesfödda (16-64 år), enligt siffror från Arbetsförmedlingen. Motsvarande andel för utrikesfödda var 12-14 procent.

Gapet mellan gruppen utrikesfödda och inrikesfödda har ökat jämfört med för tio år sedan. Förändringen beror både på att andelen inskrivna på Arbetsförmedlingen har minskat bland svenskfödda och ökat bland utrikesfödda.

Samma mönster ser man för de som är längst ifrån arbetsmarknaden. Andelen långtidsarbetslösa (utan jobb mer än tolv månader) var i april 2022 1,6 procent för inrikesfödda. Bland utrikesfödda var motsvarande andel 9,1 procent.

Även här har gapet mellan gruppen utrikesfödda och inrikesfödda ökat. Särskilt bland kvinnor. Och även här beror förändringen på att andelen inskrivna har minskat bland svenskfödda och ökat bland utlandsfödda.

Statistiken om inskrivna arbetslösa kommer från Arbetsförmedlingen och anger personer som är öppet arbetslösa, det vill säga aktivt söker arbete, eller som deltar i program. För begreppet långtidsarbetslös gäller att man är öppet arbetslös eller deltar i program, samt sammanhängande varit utan arbete i mer än tolv månader. Fördelen med dessa mått på arbetslöshet är att det finns färska uppgifter.

Det kan ta lång tid för flyktinginvandrare att få ett jobb.

Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, var drygt hälften av flyktinginvandrarna i åldern 20-64 år förvärvsarbetande tio år efter att ha fått uppehållstillstånd och en kommunplacering. Med förvärvsarbete avses en löneanställning eller egen näringsverksamhet. Bland inrikesfödda i samma åldersgrupp har över tid drygt åtta av tio klassificerats som förvärvsarbetande, det vill säga haft en löneanställning eller egen näringsverksamhet.

Skillnaderna är stora inom gruppen flyktinginvandrare beroende på bland annat utbildningsnivå, kön och ursprungsland, För lågutbildade och kvinnor tar det längre tid att hitta ett arbete.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Invandring och integration – Val 2022

Mer i ämnet