För lite drygt ett år sedan såg intressekurvan för Reko-ringar ut att plana ut. Sett till både producenter och konsumenter verkade det som att man nått en platå. Sedan kom coronapandemin som i vanlig ordning vände upp och ner på allt, men för Reko-världen fick den en positiv påverkan.

Mer om detta i klippet.

Samtidigt som rörelsen växer, så har Hushållningssällskapet fått i uppdrag av Jordbruksverket att ha ett informationsansvar, bland annat vid uppstarten av nya ringar.

– Uppdraget är att vara en stödfunktion för rekoringarna. Det har inneburit information på hemsidan, uppstartsträffar och Reko-ambassadörer, säger Håkan Eriksson, som är projektledare för Hushållningssällskapets uppdrag kring Reko.

– Vi har lite helikopterperspektiv över vad som händer i Reko och hur stort fenomenet är.

Formen saknar motstycke

Att ha full koll på vad Reko är, går inte. Det skiljer sig nämligen från ring till ring.

– Det ganska intressanta är att Reko-rörelsen inte är någonting egentligen, det är ett samarbete, en rörelse. De följer inte de traditionella svenska demokratiordnignarna. Det finns ingen organisation kring det här, med årsmöte och så vidare, utan det är Reko-ringarna lokalt som bestämmer. Det är väldigt intressant och kul att det fungerar utan det.

Riktlinjer – men ingen regelbok

Det finns dock några grundläggande riktlinjer, till exempel att varorna ska vara lokalt producerade och utan mellanhänder.

– De är hämtade från Finland, där det startade. Sen är det så att det finns Reko-ringar som är väldigt strikta, andra friare. Exempelvis kan lokalt rostat kaffe eller blomsterringar vara okej i en ring, men inte en annan.