Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
För första gången sedan hon var liten mår Vilma bra. I klippet berättar hon om hur skolan funkar nu och hur det varit tidigare. Foto: SVT Sophie Olsson Rahlén

”Jag fick göra anatomiprovet på latin istället för svenska”

Publicerad

Hon har kämpat mot mobbning, depression och självmordstankar sedan hon var sex år gammal. Och mot skolan som inte kunde hantera hennes höga begåvning. Först på gymnasiet mår Vilma bra igen.

17-åriga Vilma Lindvall tillhör de fem procent av befolkningen som räknas som särskilt begåvade. Hemma väckte föräldrarna henne med kluriga mattetal varje morgon och hon kände sig tidigt redo för skolan. När hon kom dit kunde hon redan läsa, räkna och skriva.

– Att få börja med att lära sig alfabetet då kändes som en käftsmäll, säger Vilma.

Fick inte flyttas upp

Redan i förskolan ville Vilmas föräldrar att hon skulle flyttas till skolan vilket de inte fick gehör för. Sedan följde år av understimulans, utanförskap och mobbning.

– Jag var deprimerad redan som sexåring och mer eller mindre självmordsbenägen. Jag kände att jag aldrig blev lyssnad på vilket gjorde att jag efter ett tag bara slutade prata, säger Vilma.

Behövs anpassningar för meningsfullt lärande

Förra året grundades Riksförbundet för särskild begåvning, RFSB, där Vilmas mamma Charlotta Lindvall är ordförande för lokalavdelningen i Örebro. Enligt Skolinspektionens undersökningar finns i snitt en till tre elever i varje klass som är särskilt begåvade och som behöver anpassningar för att få ett meningsfullt lärande.

– Det börjar röra på sig i den här frågan nu. Vi hade en informationsdag för pedagoger tidigare i höstas och det var fullsatt, berättar Charlotta.

Psykisk ohälsa

Att fler särskilt begåvade än Vilma farit illa i skolan med psykisk ohälsa som följd märker Charlotta genom samtal från andra föräldrar.

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Hon berättar om samtal från föräldrarna till särskilt begåvade barn som mår psykiskt dåligt.

Skolan blev bättre för Vilma i sexan men då mådde hon så dåligt att det var svårt att ta emot hjälpen hon fick.

– Det är först nu på gymnasiet jag mår bra igen, säger hon.

Vill bli veterinär

Vilma går på naturbruksprogrammet med naturvetenskaplig breddning på Kvinnerstaskolan i Örebro, med siktet inställt på att bli veterinär.

– Jag får undervisningen anpassad. Till exempel har jag tentat av engelskan och svenskan, jag får skriva uppgifter som är betydligt svårare än de andra elevernas och anatomiprovet fick jag göra på latin istället för svenska, berättar Vilma glatt.

Särskild begåvning

Visa

Några utmärkande drag hos särskilt begåvade barn i yngre år

– De tänker och resonerar abstrakt

– Är medvetna och uppmärksamma

– Extremt nyfikna och visar en nästan omåttlig lust att lära sig nytt

– Lär sig nya saker snabbt

Utmärkande drag i skolåldern

– Har större förmåga än jämnåriga att ta till sig ny kunskap, komma ihåg och bearbeta information

– Ibland negativa till skolan, oftast uttråkade då de sällan får möjlighet till utlopp för sin begåvning

– Har svårt att arbeta med lätta ämnen

– Ser lösningar som ingen annan ser

Om särskilt begåvade barn inte blir upptäckta och inte får den stimulans de behöver kan det leda till

– Underprestation

– Mobbning

– Försämrad självkänsla

– Utåtagerande beteende

– Depression

Källa: Mensa/Gifted children program

Läs mer om särskild begåvning:

Gifted Children program

Riksförbundet för särskild begåvning

Skolverket

Filurum

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer