Mona Liljedahl, författare och lärare. Foto: Gothia fortbildning

Frågor och svar om särskild begåvning i skolan

Publicerad

Mona Liljedahl är gymnasielärare och jobbar som specialpedagog. Hon har skrivit två böcker i ämnet särskild begåvning och är medförfattare till Skolverkets handledningsmaterial ”Särskilt begåvade elever” som gavs ut 2015.

Är det vanligt att särskilt begåvade barn och ungdomar mår psykiskt dåligt för att skolan inte möter dem på rätt sätt?

Enligt den beprövade erfarenheten, ja. Elever med en snabb inlärningsförmåga tenderar att slockna när undervisningen inte möter deras lärandebehov. Och då uppfattas de inte som elever med snabb inlärningsförmåga av lärare, utan ofta tvärtom. Ofta kan de här eleverna därför känna att det är något ”fel” på dem istället för något ”rätt” när de inte trivs i skolan och inte lär sig något.

Vad vet man om den psykiska hälsan hos de här barnen och ungdomarna?

All forskning i ämnet är utländsk, främst amerikansk. Urvalet i den forskningen är redan identifierade elever från i huvudsak vita medelklasshem som studerar i skolor eller program för särskilt begåvade. De resultaten är svåra att översätta till svenska sammanhang, då vi fortfarande bara är i början på vår medvetenhet om särskild begåvning. Däremot råder det konsensus om att de här barnen far mycket illa både socialt, emotionellt och inlärningsmässigt om de inte får en undervisning som möter deras behov. Det har vi också sett många exempel på här i Sverige.

Hur ska skolan arbeta för att tillgodose de här elevernas behov?

Jag förespråkar ett pedagogiskt ABC som står för acceleration, berikning och coachning och är avgörande för särskilt begåvade barn. Att bara sätta in acceleration genom att flytta upp barn ett eller ett par år räcker inte. De behöver lära sig på djupet och känna meningsfullhet, alltså berikas. Och för att orientera sig i en mycket komplex skolvärld, behöver de här barnen intensivt stöd av kloka och intresserade vuxna. För oavsett hur begåvade de här barnen är, så är de fortfarande barn och behöver vår vägledning.

Vad vill du se inom det här området framöver?

Omfattande fortbildning av lärare och en förändring av lärarutbildningen. Inte heller räcker det att utbilda endast pedagoger, utan kunskap behövs hos alla som arbetar med och kring barn och unga. Skolan blir som mest hälsofrämjande när alla samarbetar – skolledning, pedagoger, kuratorer, skolsköterskor, skolläkare, studie- och yrkesvägledare, specialpedagoger, fritidspersonal, och så vidare.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer