När publiken består av världens största direktsända middag och miljontals tv-tittare hjälper det inte att man har spelat på Nobelfesten tidigare.

– Skriv att det är kontrollerat stressat, säger han på telefon från Blå Hallen i Stockholm där orkestern ska repetera inför kvällens gala.

2016 spelade Svenska Kammarorkestern på Nobelfesten för första gången och då beskrev Gregor Zubicky framträdandet som ”att spela fotboll i skogen”. Den här gången är det inte helt nytt.

– Nej det är skönt, men samtidigt är det saker som måste ske på sekunden med tanke på direktsändningen, Nobelstiftelsens medlemmar är också här och styr och sedan har du alla som arbetar med själva middagen. Riktigt avslappnad är man inte.

Men att det är en stor ära för orkestern att få spela under banketten, kanske ännu större då man fått uppdraget för andra gången, det sticker han inte under stol med.

– Nej det är klart att vi är stolta och sedan vi fick uppdraget för 8-9 månader sedan har vi jobbat med det. Som konstnärlig ledare är mitt jobb egentligen över nu men om något går galet – ja då hamnar det på mig att reda upp så det känns bra att vara på plats.