Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Anna-Karin Ångström, adjunkt, ställer upp som försöksperson när doktoranden Sofi Oskarsson förevisar ett psykofysilogiskt test vid Örebro universitet. Foto: Johannes Weckström /SVT

Krimlabbet gläntar på dörren – här forskas det om koppling mellan knopp och kropp

Publicerad

Vad är kopplingen mellan knopp och kropp och hur man agerar i vissa situationer? Det forskar KRIM-labbet på Örebro universitet om, som i veckan öppnat upp för allmänheten.
– Jag tittar på olika personlighetsdrag och hur de hör ihop med skrämselreflexen, säger Sofi Oskarsson, doktorand.

Sofi Oskarsson är doktorand vid Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, och nu mitt inne i ett avhandlingsarbete som beräknas vara klart om två år. Psykofysiologi handlar om hur våra sinnesintryck och psykologiska faktorer samspelar med kroppens reaktioner.

– Vi tittar på personlighet och psykofysiologi och hur det hänger ihop. Personer som är mer impulsiva, djärva, modiga, hämningslösa och kanske känslokalla har en högre risk att begå brott.

– Vi kan också se att personer med de här utmärkande dragen inte reagerar likadant fysiologiskt som andra, vilket teoretiskt kan förklara varför dessa individer begår brott, säger Sofi Oskarsson.

Känsliga sensorer för datainsamling

Med dagens allt mer förfinade teknik- och analysmetoder finns stora möjligheter att samla in data och göra jämförelser. I just det här testet har försökspersoner försetts med sensorer som mäter puls, handsvett, olika muskelreaktioner, andning och ögonblinkningar.

I ett olika tester utsätts försökspersoner för stimuli som framkallar skrämseleffekten. Allt för att förstå kopplingen mellan personlighet, det mänskliga psyket och kroppens autonoma funktioner. Foto: Johannes Weckström /SVT

Ett högt ljud spelas upp några gånger under det fem minuter långa testet. Ibland med, ibland utan förvarning. Allt för att kartlägga skrämselreflexen.

– När vi hör eller ser något reagerar vi också fysiskt. Om vi blir rädda orienterar vi oss mot ljudet, svettas i händerna, blinkar till och får förändrad puls. Det sker automatiskt, berättar Sofi.

Grundforskning för bättre förståelse

150 personer har deltagit i studien och förutom hörseldelen fått se filmer och bilder med både harmlöst och otäckt innehåll – allt för att mäta kroppsliga reaktioner från synintryck. 

Sofi betonar att det rör sig om grundforskning, som i en förlängning kan vara tillämpbar inom kriminologin. Idag används resultatet av tidigare studier inom psykofysiologi för olika behandlingsmetoder.

– När man behandlar till exempel ångest kan man lära sig hantera sina fysiologiska reaktioner när man utsätts för situationer som ger ångest.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer