Hör Kjell Sjelin om experimenten på hans gård Foto: Kjell Sjelin / SVT

Framtidens jordbruk testas på lantbrukaren Kjells mark

Uppdaterad
Publicerad

Kjell Sjelin vill hjälpa till att ställa naturen till rätta och hitta lösningar för både lantbrukare och klimat. Han är en klimatreparatör helt enkelt.

I 30 år har Kjell och frun Ylwa har drivit gården i Uppsala ekologiskt.

– Jordbruket har länge handlat om mer, mer, mer. Men det är lika viktigt för framtiden hur vi producerar, säger Kjell.

Klimat och miljö – SVT Örebro

Han vet att alla lantbrukare bidrar till klimatutsläpp, och för att hitta en mer hållbar framtid har paret upplåtit mark till olika forskningsprojekt. På en del av ett stort fält växer hassel, äppelträd, jordgubbar, flerårig spenat och mycket annat tillsammans i en så kallad skogsträdgård, en form av agroforestry. Odlingen ingår sedan 2012 i ett forskningsprojekt vid Örebro universitet.

Maskinfri odling

– Odlingen är maskinfri och ska få ut olika typer av livsmedel samtidigt som jord och vatten påverkas minimalt. Vi jordbearbetar inte alls här. Därför kan mycket koldioxid bindas in i marken.

Den typen av odling är mer problematisk, eftersom inga maskiner kommer in. Men på åkern ett stycke bort testas en kombinationsodling. Fruktträd och bärbuskar har planterats i långa rader och bryter på så vis av åkern. Mellan raderna är det lätt att komma åt med tröskan och andra maskiner. Projektet drivs av Ekologiska lantbrukarna.

– Än så länge är det en vanlig ekologisk spannmålsodling, men vi börjar få lite skördar på träd- och buskraderna och då får jag som spannmålsbonde lära mig att ta hand om frukter, nötter och bär.

Vill utveckla

Kjell hoppas kunna utveckla odlingen med fler buskar och träd. Han letar efter bra sorter och har en provodling med 150 olika ätbara växter, som rönnbärsträd, rosor och hassel.

Han sneglar också på en annan provodling med perenna spannmål av vete och korn. Drömmen: att vara matproducent och klimatreparatör – på samma gång.

Forskningsprojekt hos Kjell och Ylwa Sjelin

Skogsträdgårdsodling som bygger på att de fleråriga ätbara växterna ska gynna varandra och ge en hög skörd. Bra för den biologiska mångfalden. Maskinfritt.

Testodling av 150 olika fleråriga ätbara växter. Här hoppas man hitta de växter som ger bäst skörd och passar bra också på en blåsig åker.

Alléodling. Fruktträd och bärbuskar i långa raka rader och spannmålsodling emellan. En typ av agroforestry. Förhoppningen är att samodlingen ska gynna både spannmålsodlingen och frukt- och bärodlingen såväl som den biologiska mångfalden.

Perenna spannmål. Testodling av vete och korn som är flerårigt. Åkern behöver alltså inte rivas upp varje vår och förhoppningen är att mindre gödsel behövs eftersom den här typen av spannmål har djupare rötter och kan nå näring djupare i marken.

Ordlista

Perenn: växt som lever i många år

Ettårig gröda/spannmål: växt som sås på våren och skördas på hösten. Lever alltså inte vidare.

Stråsäd: ett slags spannmål

Kolinlagring: alla växter ”äter” koldioxid från atmosfären för att växa. Det är genom fotosyntesen som koldioxid binds. Träd och buskar binder kolet långvarigt i sin stam, rötter och i marken.

Agroforestry: Odlingssystem där fruktträd och bärbuskar planteras in i jordbruket.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Klimat och miljö – SVT Örebro

Mer i ämnet